Publicerad 23 januari 2019 kl. 22:00

Förändrade matvanor bara en fråga om tid

Max 200 gram rött kött i veckan och ett fördubblat intag av nötter, frukt, grönsaker och baljväxter mot dagens nivå –det är den hållbara gränsen om vi ska klara planetens försörjning, visar den första vetenskapliga sammanställningen av mat, hälsa och hållbarhet.

Kommentarer (5 st)

Ålandstidningen fortsätter

Ålandstidningen fortsätter sin resa mot att bli en socialistisk aktivisttidning. De stora frågorna Ålandstidningen idag ägnar sig åt är att propagera för en fri flyktinginvandring, att vara en miljöalarmist och okritiskt framföra argument som inte forskningen står bakom samt generella genusfrågor. Idag ägnar ingen tidningen ingen kraft på att analysera och kritiskt granska förd regerings- och oppositionspolitik. Att tidningen fungera som socialisternas språkrör kan inte vara bra för den åländska demokratin på sikt. Åland behöver ha en oberoende tidning vars nyheter gemene man och kvinna kan lita på. Så är det definitivt inte idag då varje ledare osv skrivs efter en utstuderad vänsteragenda. Det tragikomiska är att journalisterna på tidningen inte ens försöker dölja denna agenda, de står stolt upp för sin västerideologi.

För att äta så hållbar mat

För att äta så hållbar mat som möjligt, ska man konsumera maten så nära produktionen som möjligt. Gärna köpa direkt från producenten. Det är hälsosamt att dra ner på köttet - och när man äter kött så ska det vara närproducerat. Då man övergår till mer frukt och grönt måste man vara noga med var och hur dessa produkter är producerade. Är dom inhemska eller är dom producerade i länder där de inte är hållbart producerade? Enligt EAT-rapporten ska vi fördubbla konsumtionen av nötter. Hur stor del av världens produktion av nötter är hållbart producerade? De odlas ofta i länder där det är stor brist på vatten. Finland och Åland har redan idag en av världens mest hållbara livsmedelsproduktion och man jobbar hela tiden med att bli ännu bättre. På Åland implementeras som bäst "Ålands hållbara livsmedelsstrategi" https://drive.google.com/file/d/0B7Op6EG9Q3uWMmlxOWx6S093MkU/view

På den numera så föraktade

På den numera så föraktade självhushållningens tid odlade vi våra grönsaker själva och producerade det mesta av våra livsmedel här på Åland. Vi levde nära naturen, och tog till vara naturens resurser, såsom bär och svamp, som var en del av vår mathållning. Efter en generation av snabbmat och nyttjande av produkter som skeppats hit från olika delar av världen så är vi nu tillbaka på ruta ett. Vi rekommenderas att leva mer på det som naturen ger oss, och som producerats här på Åland, eller i våra närområden. Fas då är vi ju osolidariska mot dem i andra delar av världen, som får sin inkomst av det som skeppats hit och förbrukats av oss!! Hur vi än gör, gör vi tydligen fel. Allt kan användas mot oss, eller för oss, beroende på hur de politiska vindarna för tillfället rör sig. Inte lätt att vara människa i dessa tider.

Ålandstidningens granskning av Åland miljö- och hälsoskyddsmyndighet visar upp en myndighet i kaos. Nu krävs omedelbara åtgärder. Något annat kan inte förväntas. Djur ska inte riskera att lida på grund av brister i administration och ledarskap.

Ägaren landskapet och Paf fattade det enda anständiga beslutet och ersätter alltså de 15 förskingringsdrabbade företagen.
Spel är dock i grunden en problematisk verksamhet.

Den kommande höjningen av lagtingsledamöternas löner är inte beställd av väljarna. Den är inte heller ett resultat av utbud och efterfrågan. När den i höst blir ett faktum kan man bara hoppas att den ger goda effekter.

Klimatförändringen i Östersjön är snabbast i hela världen, snabbare än i Arktis. Så uttryckte sig professor Erik Bonsdorff i sitt tal vid Östersjöfondens prisutdelning nyligen. Klimatet är, föga överraskande, en av de viktigaste frågorna i det stundande EU-valet.

Det är först i tider av kris som hoppet verkligen behövs sägs det. I så fall är 2019 ett år när behovet är större än någonsin.

Den nya politiska rörelsen Hållbart initiativ är ett välkommet tillskott på den politiska kartan.
Att lyfta upp hållbarhetsaspekterna tvingar alla åländska politiker att skärpa argumenten för sina olika versioner av det goda samhället.

Att stigande bensinpriser skapar grogrund för missnöje är inte alls oväntat. Människors dagliga transportbehov gör att skattehöjningar på drivmedel blir mycket konkreta i vardagsekonomin. De senaste proteströrelserna har generellt ytterst rimliga krav och förtjänar att tas på allvar.

Nästa vecka går Europa till val. Ytterlighetspartierna kommer inte att ta makten, men bli betydligt större. Det måste leda till en diskussion om vad EU ska vara.

Utkastet till ny lag om barnomsorg och grundskola innehåller flera förbättringar, men uppvisar också tendenser till centralstyrning från landskapets sida gentemot kommunerna. Resultatet av den pågående remissrundan får avgöra vilket det slutliga intrycket av lagen blir.

När det blir dags för framtidens historiker att se tillbaka på vår tid så kommer en sak att vara väldigt tydlig; hur kommunikationerna snabbt förändrades och hur detta påverkade samhället och hur vi talar om olika samhällsfrågor. Och det har betydelse, det snabba och hetsiga debattklimatet påverkar politiker och hur man löser politiska frågor.

Inget byggnadsförbud för Boreniuska huset. Det är ett välkommet beslut för alla som vill att Åland även fortsättningsvis ska ha ett levande centrum.

Antti Rinne lyckades locka och pocka Centern att acceptera att vara med i regeringsförhandlingarna. Men det är ett sargat parti med en lam anka som ordförande – hur påverkar det läget kring förhandlingsbordet?

Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Slutsatsen i FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald är skrämmande.

Barn i bild

Fler ledare