Publicerad 21 maj 2019 kl. 22:06

En höjning på tveksamma grunder

Den kommande höjningen av lagtingsledamöternas löner är inte beställd av väljarna. Den är inte heller ett resultat av utbud och efterfrågan. När den i höst blir ett faktum kan man bara hoppas att den ger goda effekter.

Kommentarer (6 st)

Vad är det som säger att en

Vad är det som säger att en företagsledare blir en bra politiker? Eller att någon annan med hög utbildning och kompetens besitter förmågan att på ett rättvist sätt fördela skattemedel? Kanske en städare eller byggnadsarbetare har större förståelse för hur ekonomin skall skötas, än den som är van att handskas med stora belopp i affärssammanhang. Kanske empati och moral inte alltid hänger samman med hög utbildning och kvalificerade jobb. Med tanke på nuvarande lagtingsledamöters "arbetsinsats" är nog redan nuvarande arvoden för höga.

Låt gå för att lönerna höjs.

Låt gå för att lönerna höjs. Men då fodras kvalitet i regeringen .Och det saknas idag. -Lantrådet , precis som skomakaren , bör bli vid sin läst -! Ålands regering ärh enbart ett dåligt skämt , och Sjögren bör faktiskt bytas ut som ordförande för liberalerna , hon har fått sina röster av sjukvårdspersonalen som i sin vildaste fantasi trodde att hon skulle gynna dom.Men tji fick dom !

Ännu en ledartext värd namnet

Ännu en ledartext värd namnet. Tack, Henrik Herlin! En Lagtingets alldeles egna ”arvodeskommission” – hur i hela friden ska den kunna uppfattas vara en oberoende kommission? Dess oberoende gentemot väljarna framkommer däremot, precis som Du skriver, dess oberoende framkommer utomordentligt tydligt därvidlag. Det vill säga, just den ”kommissionen” i sig – inte med ett ord klargörs på vilket sätt väljarna har någon som helst nytta av den. Men en ”sann” glädje däremot – vilken som helst ideologisk ”sopprot” kan alltså fortfarande tillåtas ”förgylla” kandidatlistorna!

Att köpa matvaror från Åland och närområdet är ett gott val, både för resiliensens skull och för att närhet bygger förtroende. De produktmärkningar som finns ger inte tillräcklig information om produkternas egenskaper och har dessutom ofta politiska syften.

Kontanterna håller på att fasas ut ur samhällsekonomin. Inte på grund av ett demokratiskt politiskt beslut, utan på grund av digitalisering.
Frågan förtjänar en rejäl diskussion.

Den här veckan, den 11 juli för att vara exakt, har 300 år förflutit sedan den ryske tsaren Peter I lät sin nya galärflotta hemsöka östra Sveriges skärgårdar och börja brandskatta hela kusten från Gävle till Norrköping. Resultatet blev stor förödelse, människor ställdes på bar backe och lämnades att klara sig bäst de kunde.

Att utrota arter som anses invasiva eller annars oönskade är sällan en bra idé. Det finns alltid konsekvenser som man från början inte kunde överblicka. Bättre är att låta naturen ha sin gilla gång så alla arter kan anpassa sig i takt med utvecklingen.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Rosita Broström.

Så var vi där igen. En finländsk regering som återigen nedprioriterar den åländska självstyrelsen. Denna gång i strid med gällande lagstiftning till förmån för EU-praxis. Självstyrelsen fortsätter väga lätt när finländska ministrar agerar.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Jan-Mikael von Schantz

Den åländska befolkningsstrukturen är en utmaning som måste tas på allvar. Vi får en allt högre medelålder och antalet pensionärer ökar. Det gör att Åland måste bli bättre på att locka till in- och återflyttning.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Rebecka Eriksson

På en fri arbetsmarknad kommer individer och företag att hitta varandra på ett sätt som passar dem, något som Åsubs arbetsmarknadsprognos är en välkommen påminnelse om. En hållbar näringslivspolitik innebär att låta den anpassningen ske utan att intervenera i onödan.

Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Claes Hammar

Näringsrätten är åter aktuell i debatten. Liberalerna lyfter frågan som en avgörande näringslivsfråga samtidigt som Jysk bryter mot det näringsrättstillstånd man erhållit genom att erbjuda bristfällig information på svenska. Men hur ska vi riktigt förhålla oss till näringsrätten?

Den höga skuldsättningen på Åland är en risk för både enskilda familjer och samhället i stort. Att ta stora lån kan fungera för tillfället, men dagens låga räntor är inte hållbara i längden. När det vänder kan det gå snabbare än många klarar av att hantera.

Barn i bild

Fler ledare