Publicerad 10 september 2019 kl. 22:06

Ålandskomposten efterlyser konkurrens på lika villkor

Inom en snar framtid ska lagtinget besluta, i den tredje tilläggsbudgeten, om stöd för en biogasanläggning. Äntligen, får man ju säga! Ålandskomposten (ÅK) har två gånger tidigare anhållit om biogasstöd (2015 och 2017) men fått avslag.

I dagsläget finns det (väl åtminstone) två intressenter: Ålandskomposten Ab och det kommunalt ägda Svinryggens deponi Ab.

Har dessa två företag samma förutsättningar? Knappast!

Enligt principerna för beviljandet av investeringsstödet kommer lämplighet att vara avgörande i ett ”riktat” poängbedömningssystem.

Ett exempel är attSvinryggens deponi Ab kan genom en ”inhouse”-upphandling medMise höja årsavgiften för 8.500 hushåll för att förstärka sin ekonomi. Märkväl kan.

ÅK däremot är,oavsett, bunden till ett kostnadstak. Vilket i sig är bra och en trygghet för avfallsleverantören.

Svinryggen beviljades dessutom 48.000 euro av landskapsregeringen i planeringskostander och fick det beviljat, inom två veckor. ÅK fick vänta fem månader på ett avslag för samma planering som mannu har bekostat själv. Knappast en jämlik utgångspunkt.

Vi menar att det är svårt att uppnå likabehandling mellan ett privat företag och ett kommunalägt med dessa bedömningsfaktorer och poäng.

ÅK har redan en fungerade avfallsverksamhet (senast komposttrumma, kross och hygieniseringsanläggning). Samtidigt har man gjort vissa förberedelser för en biogasanläggning.

Ponera att Svinryggens deponi Ab får biogasstödet. Konsekvensen blir troligen att en redan ny färdigt uppbyggd avfallsanläggning inte kommer till användning. Samtidigt som en ny likvärdig anläggning med samma hårda krav (förmodar vi) ska byggas upp i Ödanböle.

Varför uppfinnahjulet en gång till? undrar vi.

Karin Karlsson

Anna Karlsson

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare