Publicerad 21 maj 2019 kl. 22:06

Ålänningen och EU-valet

EU-valet kan ses som ett mer demokratiskt val än riksdagsvalet. Ålänningen har nu möjlighet att välja bland 269 kandidater på 18 olika listor. Och ålänningen kan rösta på precis vem som helst av dessa kandidater!

Såsom så tydligt framgått av innehållet i den europeiska debatten är den största frågan klimat i förbindelse med miljö.

För egen del har jag noterat att det Anton Nilsson och Nils Torvalds representerar i klimatfrågan knappast kan komma ifråga.

Jag har höjt ögonbrynen när jag sett att Nilsson i insändare försökt ta hjälp av den svenska EU-parlamentarikern Christofer Fjellner. Svenska Naturskyddsföreningens rapport "Blåslampor och bromsklossar", som utgör en granskning av svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser åren 2014-2019, visar att Fjellner varken röstat bra för miljön eller drivit frågor i riktning som gynnar miljön.

För Camilla Gunells del kan jag instämma i det Conny Nylund påtalade i en insändare i lördags: Gunell talar och skriver mycket om arbetet för klimatet och miljön men verkar i en helt motsatt riktning. Medan hennes svenska partikollega i EU-parlamentet, Jytte Guteland, enligt svenska Naturskyddsföreningen gjort ett utmärkt arbete under den senaste perioden.

Finländska Yle har en valkompass på nätet. Du kan gå in på valkompassen och fylla i 22 olika frågor med fem svarsalternativ. Det mittersta svarsalternativet är "neutral" vilket väl närmast kan ses som svaret vet inte eller har inte någon uppfattning. Jag har roat mig med att fylla i neutral på samtliga 22 frågor för att se om det verkligen finns någon kandidat som inte har någon uppfattning.

Den andra kandidaten i följd, som till 74 procent svarade upp mot uppfattningen neutral, var Eero Heinäluoma, som länge varit riksdagsman, minister och talman. I tisdags meddelade han att han står till förfogande som kandidat till Finlands kommissionär i EU-kommissionen. Men han vill inte visa någon åsikt.

Gå själv in på valkompassen och fyll i de svar som står dig närmast. 245 kandidater har svarat vilken uppfattning de har. Du kanske gör alla européer en välgärning genom att först välja en för dig lämplig finländsk kandidat och sedan faktiskt rösta.

Leif Holländer

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Valet må vara över men nu börjar det viktiga arbetet. Vi har en ny regering.

I en insändare i Ålandstidningen 11.11 gör Anders Gustavsson ovetenskapliga och felaktiga påståenden om vad forskning visar gällande risker med mikrovågsstrålning från mobiler, basstationer, wifi och nu aktuella 5G.

Jens Boeving skriver ett lite osammanhängande inlägg som jag tror ska stöda Stellan Egelands (Ob) påstådda icke-rasism genom att hänvisa till handtecknet som Egeland gjorde flera gånger under valvakan.

Budgeten för Åland visar och har under flera år visat på rejäla underskott, vissa år ner mot -18 miljoner euro.

Den goda nyheten den här veckan, åtminstone än så länge, är att en ny regering på Åland har börjat hitta sin form och sammansättning. Den dåliga nyheten är att inte Liberalerna finns med bland de partier som ska utveckla Åland den närmaste tiden.

Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

I en insändare i fredagens Ålandstidningen påstår Lisa Gustavsson att mobilstrålning ”ger dna-skador, neurologiska sjukdomar och cancer”.

De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Den nya nationella strategin för psykisk hälsa ger ramar kring hur vi i Finland ska jobba med psykisk hälsa fram till år 2030.

ÅHS chef för primärvården, svara gärna på hur ni tänker när ni inte sätter in ordinarie tjänster när det tydligt finns behov av det?

Barn i bild

Fler insändare