Publicerad 23 maj 2019 kl. 22:06

Äldres rätt ska tryggas i lag

En av de viktigaste och största ansvarsfrågorna i samhället idag är att se till att omsorgen om de äldre blir bra. Inte bara förvaring av sjuka och dementa, inte bara uträknade sekunder för hembesök, inte bara överlevnad - utan ett gott liv. Ett sådant vi alla vill leva, oberoende av ålder.

För att uppnå detta måste det finnas en i lag beslutad miniminivå för personaldimensionering som garanterar inte bara mat och sängplats, utan också möjlighet till utevistelse, att få duscha, att få prata med någon som hinner svara, kort sagt en god vård och ett personligt liv.

När landskapsregeringen nu lämnar sitt förslag till äldrelag till lagtinget har vi tagit ett viktigt steg i rätt riktning. Vi har både en allmän lagparagraf om att det ska finnas tillräcklig personal och en motivering till den där det står:

Genom den föreslagna bestämmelsen i 2 mom. säkerställs att enheter med dygnetruntverksamhet har tillräcklig omsorgs- och vårdpersonal alla tider på dygnet. Enligt den gällande rekommendationen ska man för att garantera en god vård och omsorg utgå från en personaldimensionering på 0.7 – 0,8 i heldygnsvård.

För att ytterligare betona att arbetet måste fortsätta att i lag reglera en miniminivå står det så här i lagens allmänna motivering:

Landskapsregeringenavseri lag stadgaennivå för personaldimensionering somi praktikenmotsvarar minsten servicenivå med 0,7 i personal per klient ochsom ävenpå lång sikt tryggar de äldres rätt till service av god kvalitet.

En standardmodell för hur man exakt räknar ut 0,7 är en grundförutsättning som ännu behövs.

I lagen finns också ett löfte om utökade resurser för tillsyn, vilket betyder en reell möjlighet att kontrollera att allt står rätt till på våra äldreboenden.

Antalet äldre över 80 år ökar kraftigt under de kommande åren och även antalet gamla med demenssjukdom. Det kräver mer av samhället för en trygg äldreomsorg för alla.

Vi vill arbeta vidare, tillsammans med personal, kommuner och fackförbund, för att komma till en i lag reglerad personaldimensionering innan den nya lagen sätts i kraft 2021.

I nästa regeringsprogram ska frågan finnas med.

För oss socialdemokrater är omsorgen om de äldre en hederssak.

Nina Fellman

Camilla Gunell

Sara Kemetter

Igge Holmberg

Tony Wikström

Göte Winé

Carina Aaltonen

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Valet må vara över men nu börjar det viktiga arbetet. Vi har en ny regering.

I en insändare i Ålandstidningen 11.11 gör Anders Gustavsson ovetenskapliga och felaktiga påståenden om vad forskning visar gällande risker med mikrovågsstrålning från mobiler, basstationer, wifi och nu aktuella 5G.

Jens Boeving skriver ett lite osammanhängande inlägg som jag tror ska stöda Stellan Egelands (Ob) påstådda icke-rasism genom att hänvisa till handtecknet som Egeland gjorde flera gånger under valvakan.

Budgeten för Åland visar och har under flera år visat på rejäla underskott, vissa år ner mot -18 miljoner euro.

Den goda nyheten den här veckan, åtminstone än så länge, är att en ny regering på Åland har börjat hitta sin form och sammansättning. Den dåliga nyheten är att inte Liberalerna finns med bland de partier som ska utveckla Åland den närmaste tiden.

Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

I en insändare i fredagens Ålandstidningen påstår Lisa Gustavsson att mobilstrålning ”ger dna-skador, neurologiska sjukdomar och cancer”.

De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Den nya nationella strategin för psykisk hälsa ger ramar kring hur vi i Finland ska jobba med psykisk hälsa fram till år 2030.

ÅHS chef för primärvården, svara gärna på hur ni tänker när ni inte sätter in ordinarie tjänster när det tydligt finns behov av det?

Barn i bild

Fler insändare