Publicerad 3 juli 2019 kl. 22:00

Allt vårt avfall är en resurs

Hemkommen från en inspirerande dag i Almedalen där en stor del av vår gemensamma framtid diskuteras vill jag lyfta behovet att vi alla, alltid, ska se avfallet vi producerar som en resurs istället för som sopor. Storslagna visioner om hållbarhet klingar illa om vi inte samtidigt förändrar vårt eget sätt att leva. Cirkulär ekonomi och kretslopp får inte bara vara modeord som används i brist på annat. Det är verkligheten vi måste förändra mer än att diskutera visioner.

Vi måste som individer och familjer ständigt arbeta för att använda allt det vi producerar och absolut inte slänga bort mat, till exempel. Om vi ålänningar kunde bestämma oss för att inte använda plastpåsar, att duscha lite kortare tid och minimera användandet av egen bil har vi nått långt i arbetet för en bättre miljö. Genom att handla mat efter årstid och vad de lokala producenterna kan erbjuda kan vi minimera matimporten och det koldioxidavtryck som alla transporter lämnar. Möjligheterna är enorma och på Åland skulle resultaten rätt snabbt bli stora och mätbara.

Hållbarhet är inte någon annans problem, det är ditt och mitt. Jag vill arbeta för att vi i vår vardag inte bara ska tänka på vårt klimat, vi ska också förändra oss själva, för allas vårt bästa men mest för våra barns skull.

Carina Eriksson (C)

Lagtingskandidat

I en replik den 9 januari hävdar riksdagsmannen att fel sanning framförts. Om cirka 1,25 miljoner sannfinländare säger att klumpsumman är bidrag och 20.000 ålänningar säger att det inte är det, vad är korrekt sanning?

Den 27 december var vi som vanligt på väg till Finland för att fira nyår i Korpo. På eftermiddagen drabbades jag av det som med ett mycket tydligt beskrivande namn kallas vinterkräksjukan.

Förra veckan försökte jag få komma till tandläkarjouren vid åhs. Jag ringde för sent en eftermiddag för att få en tid, så jag frågade om jag kunde boka till morgonen efter, då jag inte kan komma ifrån jobbet hur som helst.

Trevligt att riksdagsman Mats Löfström tycker att klimatfrågan är viktig. Intresset och engagemanget har tidigare varit något svalt.

Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”.

Sannfinländarna har till Finlands riksdag inlämnat ett förslag om att Åland ska få minskat bidrag från staten.

Med växande klentrogenhet, vilken började med rubriken, läste jag Jörgen Pettersons (C) insändare ”25 år med EU har gjort Åland större”.

Torsken har blivit en viktig och attraktiv fisk att servera på den åländska tallriken och i våra restauranger.

I det tysta har vi passerat 25-årsdagen av EU-inträdet den 1 januari 1995. Då gick Åland tillsammans med Sverige och Finland in i en gemenskap som för alltid kom att förändra vår vardag.

Europaparlamentet gav sitt nyårslöfte redan i november. Löftet gick ut på att skärpa kraven på utsläppsminskningen till 55 procent för år 2030 i förhållande till jämförelseåret 1990.

Är målsättningen i överkant eller i underkant?

En varg har skjutits på Åland efter en utdragen och besvärlig jakt. Vargen hade rivit får, alltså åstadkommit lidande bland husdjur och ekonomiska förluster för bonden.

Stå på er, föräldrar till barn på Söderhagens daghem. Ni gör alldeles rätt som berättar vad som egentligen händer på daghemmet Söderhagen och hur ni och barnen upplever situationen.

Den 28.12 2019 kan man i Svenska Yle läsa att vindkraften stött på motstånd i Tyskland. För tillfället står all utbyggnad av vindkraft stilla där.

Barn i bild

Fler insändare