Publicerad 3 juli 2019 kl. 22:00

Allt vårt avfall är en resurs

Hemkommen från en inspirerande dag i Almedalen där en stor del av vår gemensamma framtid diskuteras vill jag lyfta behovet att vi alla, alltid, ska se avfallet vi producerar som en resurs istället för som sopor. Storslagna visioner om hållbarhet klingar illa om vi inte samtidigt förändrar vårt eget sätt att leva. Cirkulär ekonomi och kretslopp får inte bara vara modeord som används i brist på annat. Det är verkligheten vi måste förändra mer än att diskutera visioner.

Vi måste som individer och familjer ständigt arbeta för att använda allt det vi producerar och absolut inte slänga bort mat, till exempel. Om vi ålänningar kunde bestämma oss för att inte använda plastpåsar, att duscha lite kortare tid och minimera användandet av egen bil har vi nått långt i arbetet för en bättre miljö. Genom att handla mat efter årstid och vad de lokala producenterna kan erbjuda kan vi minimera matimporten och det koldioxidavtryck som alla transporter lämnar. Möjligheterna är enorma och på Åland skulle resultaten rätt snabbt bli stora och mätbara.

Hållbarhet är inte någon annans problem, det är ditt och mitt. Jag vill arbeta för att vi i vår vardag inte bara ska tänka på vårt klimat, vi ska också förändra oss själva, för allas vårt bästa men mest för våra barns skull.

Carina Eriksson (C)

Lagtingskandidat

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Barn i bild

Fler insändare