Publicerad 19 december 2019 kl. 22:03

Är lagtingsmännen i Obunden samling rumsrena?

Obunden samling har fyra ”herrar” som sitter i lagtinget. Två av dem är jurister och båda verkar ha satt i system att driva processer mot landskapet, som de vanligen förlorar. Den ena av dem deklarerar att han tänker fortsätta med processerna även när han sitter i lagtinget. När inbetalda skatter för år 2018 redovisades i våra tidningar kunde man konstatera att den ena är nolltaxerare och den andra verkar betalar skatt enbart för arvodet från lagtinget.

Vad har de för rättighet till skatteförmåner som vi andra saknar? Den ena av dem är dessutom dömd för grovt ocker, ett allvarligt brott. Dessutom har han i sex års tid diskriminerat äldre personer, kvinnor samt personer med utomeuropeiskt ursprung i sitt företags bolagsordning.

Sedan har vi en ledamot som fick kalla fötter när media gjorde oss uppmärksamma på vad han skrivit på sociala medier. Han städade snabbt bort alltsamman.

När det gäller den fjärde ledamoten så skrev våra tidningar, för några år sedan, om oegentligheter när han tog ut arvoden för sotning.

Ytterligare kan nämnas att man senaste mandatperiod hade en lagtingsledamot som dömdes för misshandel av sin sambo.

Är vi verkligen förtjänta av den här typen av politiker i vårt lagting?

Undrar också över Centern som accepterar Obunden samling och dess lagtingsledamöter i regeringsbildningen. Jag har trott att de har en bättre värdegrund än så.

Pensionär i skärgården

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare