Publicerad 29 maj 2020 kl. 22:00

Barn och unga, tobaksindustrins främsta målgrupp

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Den 31 maj uppmärksammar WHO Tobaksfria dagen, för att öka medvetenheten om tobakens skadeverkningar och förebygga tobaksbruk. Årets tema handlar om att skydda ungdomar från tobaksindustrins strategier och förebygga att unga börjar bruka tobak och nikotin. I år är Tobaksfria dagen extra relevant att uppmärksamma på Åland i och med att den förändrade tobakslagen antogs i veckan.

Det finns cirka en miljard rökare i världen, och dessa skulle vara ännu fler om inte rökningen dödade varannan användare. Var fjärde sekund släcker tobaken ett liv! I dag är vi ändå hyfsat medvetna om riskerna som rökning medför och nya regler och normer har gjort det svårare för tobaksindustrin att locka till sig nya användare. Tobaksindustrin har därför börjat försöka rikta sina produkter mot unga.

Unga är den främsta riskgruppen för att börja använda tobak. På Åland är genomsnittsåldern för tobaksdebut 15 år och 90 procent av debuterna sker före 18 års ålder. Efter 20 år fyllda är det väldigt få som börjar. Detta är tobaksindustrin medvetna om, och det passar dem ypperligt att locka till sig unga kunder eftersom det innebär en potentiell kund livet ut.

För att nå unga använder tobaksindustrin olika manipulativa strategier. De utvecklar nya trendiga produkter med snygg design som inte alls påminner om den traditionella cigaretten. Ett sådant exempel är e-cigaretter, så kallade vapes.

En annan metod är att använda sig av smakämnen. E-vätskor som smakar frukt och godis och som dessutom producerar stora mängder rök är ett tydligt knep för att locka unga användare.

Tobaksindustrin försöker även framhäva sina nya produkter som bättre och hälsosammare alternativ till traditionella tobaksprodukter, utan att det finns någon forskning som stödjer det. Ett exempel är det tobaksfria snuset, som i själva verket innehåller samma tobaksplanta som vanligt snus. Skillnaden är att tobaken processats i flera omgångar och tappat den karaktäristiska tobakssmaken och färgen. Men slutprodukten blir på intet sätt tobaksfri, även om snusbolagen vill framhålla det.

I flera avseenden har Åland en stark lagstiftning kring tobaksprodukter, till exempel förbud mot försäljning av smaksatta e-vätskor, en marknadsföringslagstiftning som är strängare än i vissa andra länder och så klart förbudet att sälja snus. Trots detta visar undersökningen Hälsa i skolan att tobaksbruket i årskurs 8 och 9 ökar på Åland. Även på gymnasiet är andelen tobaksanvändare hög.

Mot den här bakgrunden och eftersom vi är medvetna om att unga är den främsta riskgruppen för att börja med tobak tycker vi att det är beklagligt att man antog den förändrade tobakslagen i dess nuvarande form.

Lagändringen medför mycket positivt men vi kan inte förstå resonemanget kring att tillåta 15-åringar att sälja tobak under övervakning. Om försäljning av tobak inte får ske utan övervakning borde det vara en tillräcklig indikation på att jobbet är förenat med stora risker och inte lämpligt för ett barn.

Vi känner besvikelse över att Åland inte tog chansen att skydda våra ungdomar mot tobaken genom att sätta en strikt 18-års åldersgräns. Ungdomarna har andra möjligheter till sommarjobb som inte riskerar att utsätta deras hälsa för potentiell skada.

Vi vill nu att arbetet med andra preventiva åtgärder påbörjas snarast, exempelvis exponeringsförbud för cigaretter i detaljhandeln och fler rökfria miljöer, så som på badplatser och kring entréer. Om Åland ska bli rökfritt 2040 vore det också relevant att fundera kring en åldersgräns om 20 år för att bruka tobak.

Erica Öström, samordnare TobaksfriDuo och ANDTS-koordinator, Folkhälsan på Åland

Eleonore Hedman, projektledare ANDTS, Folkhälsan på Åland

Ann Gustafsson, verksamhetsledare, Vårt hjärta

Inger Hagström, Tobakskampen, ÅHS

Tuija Danielsson, Tobakskampen, ÅHS

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare