Publicerad 25 november 2019 kl. 21:54

Biogasen, toppen av avfallsberget

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Med en stagnerad ekonomi fattas inte finansiella, strukturella och operativa utmaningarna i landskapet. En nyckel till att lösa dem är näringspolitik. Den ska förstärka företagens förutsättningar och hållbara utveckling (alla bemärkelser).

Den bör bedrivas på systemnivå, så koppling mellan beslut och effekter för olika delar identifierats. På många håll är näringspolitiska målsättningar effektiva och agila lösningar. Utan systemanalys sker oönskade effekter, där nätverket av småföretag mals sönder, lättare.

Den förra landskapsregeringen beslöt inför valet bevilja Svinryggens deponi Ab ett investeringsstöd för uppförandet av en biogasanläggning. Beslutet är ett exempel på näringspolitik som berör ett komplext system.

Många legala ramverk, tekniska, ekonomiska och miljöfrågor – många roller, funktioner och intressen. Vad var målsättningen, vilka analyser och bedömningar gjordes om planen, satsningens ekonomiska utveckling och effekter?

En märklighet är beredningen av biogasanläggningen som gjorts i kommunerna som är storägare i Svinryggens – så gott som ingen alls! Man kunde förvänta sig att frågan om finansiering av investeringen på fyra miljoner euro, drift och ekonomiska utsikter, skulle ha presenterats för fullmäktige och kommunstyrelser. I Jomala har frågan inte formell behandlats, förutom muntligt på ett möte efter beslutet.

Hur beredning gjorts i Mariehamn är oklart. Klart är att stadsfullmäktiges ordförande, i rollen som minister, beviljat det egna intressebolaget medel. Det är gott om kopplingar i beslutsfattandet med ansvar för avfallsfrågor: fullmäktige, kommunstyrelser, Mise, Proans och Svinryggens styrelser och landskapsregeringen.

Svinryggens styrelse tar med sin plan stort mandat att utforma avfallshanteringen på Åland. Kanske den utgått från aktieägaravtalet mellan ägarna om att förse bolaget med borgen för lån och stå för framtida kostnader som kan förorsakas av avvecklingen eller miljöskador av deponierna som bolaget har, fastigheter utan avgift på 50 års legoavtal.

En publik plan hade gett beslutsfattare och medborgare en klarare bild av det regn av manna som i tidningar utlovats. Detaljer om lönsamhet, finansiering och utveckling? Offentligt ägda bolag är bra om de ger mervärde, under lika förutsättningar med de privata.

På systemnivån finns även Mise, som bedriver avfallshantering och utan upphandling köper tjänster från Svinryggen, med upp till 20 år långa avtal. De juridiska grunderna är oklara. Man skyddar väl medborgare från komplex information.

Som Jomala som i sitt bokslut inte nämner andelen på 47 procent i Svinryggen, utan nöjer sig att uppge Mise-andelen på 24 procent (Mariehamn publicerar andelarna 47 och 62 procent). Behövs inte konkurrensutsättning?

Monopol med köptvång är väl smidiga, kunder betalar det pris de ges och ok som effektivitet, prestanda med mera faller bort – lösningar blir enkla. Om inte intäkter fås för biogasens rötrest, kan man överföra kostnader till hushåll och företag som avgift. En cirkulär ekonomi med medborgarna i fokus?

Transparenta beslut med faktaunderlag brukar ge bättre resultat. Systemisk beredning möjliggör informerade beslut både politiskt och inom näringslivet. Beslut kan även ändras bättre, om verkligheten visar sig bli en annan än den förutspådda.

Alternativet är beslut på basen av slump, gissning och tyck. Med de utmaningar som finns har vi inte råd med de alternativa metoderna i näringspolitik, eller politik överhuvudtaget. Det är att slänga pengar på soptippen.

Ralf Häggblom

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Bästa Albin och Berit. Hur orkar ni bara reta upp er på allt från Badhusparken till stadsbussen och Röde orm? Vilken negativ och tråkig attityd! Vi har det ju så otroligt bra här på vårt fridfulla vackra Åland.

Det gläder mig att min kollega i finans- och näringsutskottet John Holmberg (Lib) ställer sig till den lilla skara, som börjat granska pensionsfondens arbete.

Talentia uppmärksammar i en insändare i Ålandstidningen (4.8) att det behövs samarbetsanda och drivkraft i Kommunernas socialtjänst k.f. (KST). Från KST:s sida uppskattas initiativet.

Barn i bild

Fler insändare