Publicerad 14 november 2019 kl. 21:57

Bra utredning pekar framåt

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Efter att under ett par år jobbat i nära samarbete och före det från dag ett av den nu avslutade mandatperioden med kommunreformen, har jag några reflektioner, och också en kommentar till Ålandstidningens ”nyhetskommentar” av Jonas Bladh.

Utredningen är en avslutning på första delen av kommunreformprocessen. I den konstateras, sakligt och väl argumenterat, hur man kan gå vidare och vilka problemen varit. Jag tycker inte det finns någon täckning alls för tidningen Ålands förstasidesrubrik att utredarna ”sågar” arbetet. Den ger snarare en möjlighet att ta arbetet vidare på olika sätt, och pekar på vilka utmaningar som varit och är störst.

En regering ska, tycker jag, ha en vilja att utveckla samhället, att reformera. Under mandatperioden har ingen anklagat den avgående regeringen för att vilja för lite, tvärtom. Synden har varit att det varit för mycket och gått för snabbt, särskilt för kommunerna.Och att antalet reformer på samma gång varit för stort. Det sista kan jag vara beredd att hålla med om eftersom varken KST eller brand och räddningsmyndigheten gått vidare i den takt som var tänkt, utan också de två stannat i porten och skapat trängsel.

Ett av problemen i allt arbete med kommunerna är just attorganisationen är litenoch saknar resurser för annat än det absolut nödvändiga. Ävensmåreformer, som brand- och räddningsmyndigheten, tar en oändlig tid att ta igenom alla instanser. Där har resultat inte uppnåtts på över 10 år! För KST-arbetet har kommunerna haft flera år på sig, som förspillts på interna strider trots attde flesta äröverens om att en gemensam socialtjänst behövs.

De lagstiftningsreformer som förts till lagtinget under mandatperioden är bra och viktiga saker. En socialvårdsreform, en äldrelag, en barnomsorgs- och grundskolelag är till för att förstärka och förbättra för invånarna, inte för att göra livet surt för kommunerna. Kanske är det skäl att påminna om varför kommunerna finns. De är inte ett självändamål för att hålla politiker sysselsatta, utan serviceproducenter och myndigheter för kommuninvånarnas bästa, förpliktade att följa den lagstiftning som finns.

När Jonas Bladh skriver att utredningen är bingo och julklapp för regeringsbildaren Veronica Thörnroos, som bekräftar att reformlagen nu ska rivas upp och ersättas av en vagt formulerad frivillighet blir jag lite ställd.

Redan under valkampanjen sade Socialdemokraterna att tidtabellen för reformen behöver justeras (som man gjort exempelvis med KST-lagen), att eventuella frivilliga samgåenden under reformperioden kan göras möjliga, och att en kriskommunsreglering bör införas i kommunallagen.

Det är för mig självklart och givet att ett stort reformarbete tar tid, och att man under processens gång måste justera kursen, inte en utan flera gånger.

Som oppositionsledare kan man uppenbarligen komma undan med att bara säga nej, utan att presentera alternativ. Om regeringen Thörnroos kommunpolitik går ut på att landskapsregeringen går in för en vagt formulerad frivillighet, så kommer inget att hända under de kommande fyra åren.

Kommunerna kanske får lugn och ro, menär det bra?

För min del kommer jag att jobba vidare med Henricson Ab:s utredning som utgångspunkt. Där finns mycket matnyttigt och mycket att tänka på, om man kan höja sig över ett ganska infantilt behov av syndabockar.

Nina Fellman (S)

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare