Publicerad 18 augusti 2019 kl. 22:03

Budgetera tillräckligt för kollektivtrafiken

Vid ingången av september får Åland sin första kollektivtrafiklag då lagen om ordnande av kollektivtrafiktjänster träder ikraft. Jag är personligen mycket glad över att nya avgörande steg kan tas.

Under år 2014 utfördes en kollektivtrafikutredning, som nu utmynnar i förverkligandet av lagstiftningen. Vid utredningsstarten hade det gått ett år sedan staden tagit bort avgiftsfriheten i stadsbusstrafiken och samtidigt halverat utbudet av sin trafik. Som följd av detta hade fyra av fem tidigare passagerare slutat åka stadsbuss!

Staden har hittills inte fått stöd av landskapsregeringen för sin kollektivtrafik. Landskapsregeringen har gett stöd för busstrafik mellan Mariehamn och skärgårdstrafikens hamnar och för busstrafik längs huvudvägarna på landsbygden. Utöver detta har kommunerna fått stöd för matartrafik i glesbygd.

I kollektivtrafikutredningen konstaterades att kollektivtrafiken på Åland är en viktig del i omställningen till ett hållbart samhälle i linje med ett meddelande som gavs till lagtinget 19.12.2013, ”Strategi för hållbar utveckling”.

Det konstaterades att en bra kollektivtrafik bidrar långsiktigt till en hållbar utveckling genom att vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Det krävs att kollektivtrafiken upplevs prisvärd, att den har hög turtäthet, är tillgänglig och bekväm.

I lagen finns stadganden om att landskapsregeringen utarbetar ett trafikförsörjningsprogram. Programmet ska innehålla (6 §):

• långsiktiga mål för kollektivtrafiken

• behovet av landskapsomfattande kollektivtrafik

• åtgärder för att skydda miljön

• tidsbestämda mål och åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken med hänsyn till personer med funktionsnedsättningar

• bytespunkter och linjer ska vara tillgängliga för alla resenärer

Det ska finnas endast en kollektivtrafikmyndighet, Ålands landskapsregering.

Kollektivtrafikmyndigheten handlar upp trafik och administrerar stöd till trafiken. Myndighetens styrdokument utgörs av ett trafikförsörjningsprogram. I programmet tas upp mål, behov av trafik och hur trafiken bör utformas.

Avsikten är att landskapsregeringen under varje mandatperiod reviderar programmet. Myndigheten ansvarar även för utformningen av betalningslösningar, avgifter och zonindelning.

Kommunerna, det vill säga också staden, kan vända sig till kollektivtrafikmyndigheten för upphandling av trafik. Om stadens trafik är samordnad med landsbygdens kan också stadstrafiken vara stödberättigande.

I utredningen visas exempel på hur en ny närtrafik på områdena runt Mariehamn skulle kunna utvecklas. Den trafiken kunde ha sin bytespunkt vid sjukhuset och slingor runt Möckelö i väster, via Maxinge, och Solberget i öster, via Maxinge.

Både i staden och på landsbygden måste finnas fungerande bytespunkter i kollektivtrafiken. Till exempel bussplan i Mariehamn måste vara så stor att både landsbygdstrafik och stadstrafik kan mötas vid bestämda tider så att bytesflödet mellan stad och landsbygd fungerar smidigt.

Vid bytespunkterna bör finnas digitala informationstavlor. På bussar och på skärgårdsfärjor ska finnas tavlor och högtalare som meddelar vilka de följande stoppen är och vilka anslutningar som finns vid dem.

Jag förespråkar att lagtinget nu budgeterar tillräckliga medel så att kollektivtrafiken faktiskt utvecklas och att kollektivtrafikmyndigheten i samverkan med kommunerna genast utarbetar ett första trafikförsörjningsprogram.

Leif Holländer (Ob)

kandidat i lagtings- och stadsfullmäktigevalen

Landskapsregeringen tog ett nödvändigt beslut genom att säga upp avtalet gällande elhybridfärjan. Jag har ofta fått frågan varför jag är emot kortruttssatsningen.

Föreningen Rädda Lumparns styrelse har i en insändare 28.2 framfört sig arbeta för att ”öka kunskap och intresse för lokalt vattenskyddsarbete”.

Ett varmt tack till Gerry Allgode som visar stor kunskap ochomtanke om oss ålänningar genom sitt engagemang mot utbyggnaden av 5G-nätet.

Mariehamns energi är den enda kvarvarande landbaserade verksamheten på Åland som i dagsläget fortfarande nyttjar tjockolja.

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

Barn i bild

Fler insändare