Publicerad 9 juli 2020 kl. 22:00

Den åländska valundersökningen

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt! Jag har ändå fått en hel del frågor om studiens upplägg och vill därför klargöra några saker innan diskussionen åter tar fart.

Studien genomfördes bland ett slumpmässigt urval av finlandssvenskar. Ungefär 400 ålänningar deltog i undersökningen som genomfördes helt online. Svarspersoner med hemkommun på Åland fick besvara ett antal särskilt utvalda frågor rörande lagtingsvalet på Åland.

De åländska svarspersonerna motsvarade mycket väl den åländska befolkningens sociala struktur förutom gällande utbildningsnivå där det fanns en stor överrepresentation av högutbildade (mycket vanligt i den här typen av undersökningar). Svaren viktades därför i efterhand.

Resultaten innehåller en mängd olika analyser om bland annat vem som inte röstade, varför vissa inte röstade, hur ålänningarna ser på självstyret, vilket partis väljare som var mest nöjda med valresultatet, partival kategoriserat för olika sociala grupper, ideologisk placering för olika sociala grupper, ideologisk placering på basen av partisympatisörernas ideologiska placering och så vidare.

Den ideologiska placeringen kartlades genom att svarspersonerna fick besvara tio olika påståenden, fyra påståenden för vänster-höger och sex påståenden för GAL-TAN. Påståendena var identiska med dem som ställts i nationella valundersökningar. Överlag följde upplägget för hela studien ett liknande upplägg som den nationella riksdagsvalsundersökningen ledd av min handledare, professor Kimmo Grönlund.

Varje enskilt ideologiskt påstående kunde ge ett värde mellan ett och fyra, där ett var mest vänster eller GAL och fyra var mest höger eller TAN. Utifrån det här räknades ett ideologiskt medelvärde ut för respektive svarsperson. Genom att sedan ta medelvärdet för samtliga som i undersökningen sade sig ha röstat på ett specifikt parti i lagtingsvalet 2019 har vi räknat ut var den generella väljaren befinner sig ideologiskt för respektive parti.

Vi analyserade även hur svarspersonerna placerade sig generellt ideologiskt för kön, utbildningsnivå, boendeort och ålder. Kom ihåg att det är generella resultat, den enskilda väljaren kan alltid känna sig obekväm med placeringen. Överlag är resultaten mer säkra för de större partierna och mycket osäkra för de allra minsta.

En majoritet, 54 procent, sade att kandidaten är viktigare än partiet vid röstning. De tydliga ideologiska skillnader som ändå har identifierats i ett så utpräglat personcentrerat valsystem som det åländska indikerar ändå att det finns en ideologisk dimension i den åländska politiken.

Det är värt att påminna om att GAL-TAN är en mycket omdebatterad skala. Min uppfattning är ändå att den säger något om de åsiktströmmar som finns i vår tid och därför är värd att studera.

Man kan även fråga sig om det är motiverat att applicera internationella ideologiska teorier på Åland. Professor Dag Anckar har bland annat skrivit att självstyrelsen gör Åland unikt men samtidigt är Åland i allra högsta grad ett nordiskt välfärdssamhälle vilket öppnar för jämförelser.

Till sist vill jag säga att publikationen i Barometerns forskningsrapport är populärvetenskaplig och mycket förenklad. Den som vill ha mer ingående teoretisk, kontextuell, metodologisk och statistisk analys ska med fördel vända sig till avhandlingen som finns att läsa bland annat på stadsbiblioteket och lagtingsbiblioteket. God debatt!

Rasmus Lindqvist

statsvetare

Tisdagen den 28 juli demonstrerade sympatisörer till Black lives matter (BLM) i Mariehamn. Men ett stöd för svarta just för att de är svarta är grundläggande feltänkt. Är det verkligen att dessa människor är svarta, som är problemet?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Vi går nu mot augusti och många återgår till sina arbeten efter en välförtjänt semester. Skolledarna står nu i startgroparna i sina tills vidare ganska tomma skolor.

Från och med den 1 augusti öppnar Danmark upp gränsen mot hela Sverige. De danska myndigheterna bedömer att smittspridningen i Sverige minskat tillräckligt under juli för att tillåta resor från alla delar av landet.

Sommaren är här och ljuvliga dagar på sjön kan lätt förändras om vi inte tar ansvar och visar hänsyn. Havet och våra vikar kan tyckas stora och fria. Sanningen visar dock på något helt annat.

Jag vill tacka Albin för hans beundransvärda insändare i Ålandstidningen den 15.7. Håll gränsen stängd länge. Vart är Ålands politiker på väg?

Vilken statsmakt som vidtagit rätt åtgärder för att hindra coronapandemins framfart kommer säkert att analyseras många gånger än.

Polismyndigheten på Åland jobbar fokuserat på de inriktningsmål som tagits fram i samarbete med polisstyrelsen och som slagits fast i samband med budgeten. Dessa fastställs varje år.

Flera insändare har klagat på att landskapsregeringen slår alla blommande växter längs vägrenarna, senast en i tisdags. Något vettigt motiv till detta har jag inte sett presenterat av LR.

Omkring 100 personer deltog i en manifestation, som utlysts av en anonym organisation kallad ”BLM-arrangörerna på Åland”.

Vi har inget Eiffeltorn på Åland men väl flera utsiktstorn. Förra veckan guidade jag fyra finländare från Vasa och Kuusamo, jag förvånades lite över hur imponerade de var av utsiktstornet vid Uffe på berget.

Tisdagen den 28 juli blev jag i staden invinkad till en parkerad finskregistrerad personbil.

Lite bakgrundsinformation.

Barn i bild

Fler insändare