Publicerad 7 februari 2019 kl. 22:00

Det är tidningen som har dålig formkurva, inte ÅF

I sin analys av partiernas formkurva inför höstens lagtings- och kommunalval spår Ålandstidningens politiska reporter Jonas Bladh att Ålands Framtid har det sämsta utgångsläget av alla partier. Det illustreras med en röd pil som pekar rakt ned.

Orsaken till denna mycket dystra prognos är, enligt Bladh, att ÅF:s röstmagnet och förre ordförande Axel Jonsson inte ställer upp för omval. Detsamma gäller troligen även populäre Brage Eklund. Utan dessa kandidater riskerar ÅF att falla ur lagtinget, menar Jonas Bladh. Det enda som kan rädda partiet från ett valfiasko är att Anders Eriksson bestämmer sig för en comeback.

Som Ålands framtids första kvinnliga ordförande känner jag inte alls igen mig i denna domedagsprofetia. Tvärtom. Må vara att jag till skillnad från mångåriga lagtingsledamöter är orutinerad, men det vägs förhoppningsvis med råge upp av att jag tas emot som en fräsch politisk kraft med ett genuint samhällsengagemang utifrån en bred erfarenhet från många områden.

Mottagandet bland ålänningar jag möter, kända som okända, är nästan uteslutande positivt. Det gäller särskilt inom kvinnliga målgrupper som tidigare inte engagerat sig i politiska frågor. Min absoluta förhoppning är att Ålands framtid med mig som ordförande ska kunna tilltala både gamla och nya väljare och på så sätt få en bredare bas att stå på.

Mitt politiska engagemang bygger på helhet, hållbarhet, rättvisa och förmåga att tänka utanför boxen. Att lunka på i samma fotspår leder inte till utveckling. Vi måste lyfta oss från det bekvämlighetstänk som speglat vår tillvaro allt för länge och istället aktivt våga skapa vår egen framtid utifrån våra villkor och behov.

Vi måste bryta den stagnation som Åland befinner sig i och hitta nya innovativa förutsättningar för ett vitalt näringsliv. Nya arbetsplatser skapar tillförsikt, inflyttning, välmående och social trygghet i en tid då våra traditionella näringar har det tufft. Numera går det knappt en månad utan att något av våra större företag varslar personal om uppsägning. Det här är givetvis inte hållbart.

De enda som kan förändra detta är vi själva eftersom ingen annan kommer att göra det åt oss. Och jag tror på ålänningarnas förmåga. Det är också orsaken till att jag bestämde mig för att gå med i Ålands framtid. Det svek och den nonchalans Finland har visat oss de senaste åren har övertygat mig om att Åland inte har någon framtid med nuvarande självstyrelsesystem.

Sker inga radikala förändringar som ger oss utökad rätt att bestämma över utvecklingen av vårt eget samhälle kommer vi sakta med säkert att inlemmas i och kvävas av det finska systemet. Några tecken på motsatsen finns inte och jag sätter inget större hopp att det blir bättre med en ny finsk regering. Trenden är tydlig. I nationalstaten Finland finns inget utrymme för en autonomi som heter Åland.

Så lite mer jävlar anamma nu, ålänningar, om jag får be.

Slutligen vet jag inte vilket politiskt medium Jonas Bladh har använt sig av för att sia om framtiden. I senaste Åland gallup går Ålands framtid framåt och tar ytterligare ett mandat i lagtinget. Mot den bakgrunden passar kanske Ålandstidningens formkurva för Ålands framtid bättre in på tidningen än på oss som politiskt parti.

Pia Eriksson

Ordförande Ålands framtid

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Barn i bild

Fler insändare