Publicerad 26 maj 2020 kl. 22:00

Fakta som missats om Leklöksdagiset

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Med anledning av Daniel Dahlens ledare och Susanne Fagerströms insändare: Det är alltid trevligt med input, men viss faktakontroll bör nog göras ändå.. Tillåt mig lägga in några fakta som verkar ha missats:

För daghemmet Leklöks del är ytorna följande:

4 st avdelningar, totalt 610 kvadratmeter, gemensamt utrymme (rörelse, ateljé, snickis) 185 kvadratmeter.Total yta 795 kvadratmeter. Detta delat med 84 barn, ger oss en yta på 9,46 kvadratmeter per barn.

Man kan tvista om huruvida kök, kontor för föreståndare, samtalsrum etcetera ska räknas med, men vi i byggkommitten ansåg inte det, då hade det inte blivit något utrymme kvar för barnen.

Sedan lagen om minimi antal kvadratmetrar/barn kom, (det vill säga 10 kvadratmeter per barn) så har fler lagstadgade funktioner tillkommit inom barnomsorgen som måste ha en egen plats, bland annat samtalsrum med konfidentiella uppgifter lagrade, vilket också tagits med i vår planering. Gällande lagkrav som stöder detta kan kontrolleras med barnomsorgsledaren i kommunen. Vi har haft personen med i vår arbetsgrupp.

Vi vet också att granskande part i tidigare fall har godkänt köksytor och personalytor, därför ligger vi också under 10 kvadratmeter per barn i avdelningsytor. Dock kan tillstås att det för byggkommitten har vägt tyngre att få ett fungerande daghem än antalet kvadratmeter.

Noteras kan även att de gemensamma ytor som finns, kan arrangeras till en extra avdelning vid behov. Vi i kommittén har även siktat på att få till ett energisnålt, miljövänligt och lättarbetat daghem, som möter alla kända lagkrav idag. Detta på uppdrag av kommunstyrelsen i Lemland.

Vad gäller summorna, så har byggkommitten endast lagt fram en siffra, 2,895 miljoner euro för vårt första förslag. Detta efter att projekteringen blivit klar och schablonkostnader använts. Den summan räckte inte till, och upphandlingen avbröts för att göras om. Tyvärr var de nya anbuden inte heller på en lägre nivå, så kommittén begärde därför tilläggsmedel enligt den offert som kom in, som var på 3,219 miljoner euro för att verkställa bygget. Summorna utöver detta är projekteringskostnader och utredningar av frågeställningar från kommunstyrelse och kommunfullmäktige som redan verkställts.

Vi har de facto en fördyring på cirka 325.000 euro mot kommittens ursprungliga uppskattade kostnad..

Det är också viktigt att veta att Daghemmet Leklök, genom sin planering och verkställande möjliggör ett program som, när det är genomfört, planerar få ner de totala driftskostnaderna på Lemlands daghem med cirka 120.000 euro per år.

Allt detta finns tillgängligt i protokoll för den som vill kontrollera.

Roger Andersson

Ordförande för byggnadskommitten

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén svarar:

Tack Roger Andersson för din insändare. Lemlands kommun har fattat ett beslut om att bygga ett daghem för 3,6 miljoner euro när vi alla vet att det inte kommer finnas pengar i kommunerna de kommande åren.

Hur fint och hur bra jobb en byggnadskommitté än tycker sig ha gjort så finns inte pengar. Att förvalta medborgarnas pengar kräver stor respekt och i detta fall väcks många frågetecken men ytterst få svar.

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare