Publicerad 10 juli 2019 kl. 22:00

Finns det åländsk näringsfrihet?

Det heter att politiska reformer tar tid, så att allmänhet och aktiva politiker hinner vänja sig vid det nya sättet att tänka.

För tio år sedan (Åländsk utredningsserie 2009:4 ) framförde jag mina tankar kring den åländska näringsrätten och den nu pågående debatten bara stärker min då framförda uppfattning och åsikt.

Man bör införa ett system med en anmälan av näringsidkaren till landskapsregeringen. Landskapsregeringen ska uppställa vissa krav, förslagsvis krav på att svenska skall användas som språk i kontakt med myndigheterna och ut till allmänheten.

Landskapsregeringen bör även få rätt att i sista hand dra tillbaka rätten att bedriva näring på Åland, dagsläget är oklart.

Jag anser även att företagen själva skall bestämma om kompetensen på sina medlemmar i bolagens styrelse. Det nuvarande kravet på hembygdsrätt för viss kvotdel av styrelsemedlemmarna är förlegat och upplevs som direkt konkurrenshämmande.

Samhället skall inte diktera vilken kompetens som skall sitta i bolagsstyrelserna. Vi på Åland vill ha inflyttning av människor, företag, entrepenörer och investerare.

Således bör kravet på hembygdsrätt för styrelsemedlemmar slopas.

Med dessa ändringar får vi en modern och dynamisk näringsrätt som motsvarar dagens behov och med minimal byråkrati.

Roger Eriksson (Lib)

I ny rapport om pälsfarmer i EU finns nytagna foton från minkfarmer och rävfarmer (även olagliga jätterävar finns med på bild, varav en allvarligt skadad). Och – ärligt talat – de mest skakande fotona är tagna på farmer i Finland 2019.

Varför har Mariehamns Stad ordet empatisk (Ålandstidningen 23 januari) med i en annons där de söker medarbetare?

”Undrande”

Karl Nordlund, tillförordnad räddningschef, svarar:

Avbeställningen av elhybridfärjan har stötts och blötts i medierna den gångna veckan. Det är dock ingen tvekan om att det var rätt beslut. En öppen flakfärja är inte lämplig på annat än korta rutter.

Det finns mycket mer än elhybridfärjor och kortrutter att ta tag i för att utveckla Åland. Vårt näringsliv är naturligtvis beroende av goda förutsättningar till såväl export som import.

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan.

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland.

De gamla och sjuka som bor på något av de kommunala äldreboendena på Åland eller har kommunal hemtjänst har inte tillgång till den sjukvård de borde få.

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Barn i bild

Fler insändare