Publicerad 15 september 2020 kl. 22:00

Fixtjänsts vara eller inte vara

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Jag har alltid ansett Fixtjänst vara en institution i vårt samhälle och synnerligen välbehövd. Där har alla de som där vistas fått arbeta enligt sin läggning och förmåga och samtidigt känt att arbetet varit viktigt och meningsfullt för dem

Nu vill Kommunernas socialtjänster inte fortsätta på samma sätt. De vill inte betala tillräckligt för tjänsterna som köps och framför allt vill de inte ha så många där i arbete. De talar om pension, som ingen självklarhet är, men inget om vad arbetstagarna utan arbete sedan ska göra med sina dagar. Risken att sjunka ner i ensamhetens och meningslöshetens träsk blir stor. Lite pengar ger inte vänskap och samhörighetsglädje, utan kan skapa en stor tomhet och tillitslöshet till dem som styr och ställer, men sina helt egna följder.

Jag kommer att tänka på landets senaste krig. Vapen, mat och kläder skulle i första hand till fronten och de inkallade, medan resten av befolkningen fick mat-och klädtillgången reglerad av kuponger. En större del av läkarkåren arbetade vid fronten och sjukhusen hemmavid togs om hand av uttröttade och äldre läkare.

Vad gör då det utarmade landet 1943? Jo, stiftar en lag som förpliktar kommunerna att senast om fem år ordna med et mål mat i skolan åt varje elev. Den maten behövdes och regeringen glömde inte den svagaste och mest beroende gruppen i samhället. Tala om framsynthet.

Likaså fungerade barn-och mödrarådgivningarna under 1940-talet, till en ovärderlig hjälp för folket. Den numera så berömda klädlådan dök också upp på 1940-talet, till stor välsignelse för dem som inte hade annat än trasor att svepa om den nyfödda.

All den här hjälpen, och mera därtill, har tacksamt tagits emot av befolkningen och därtill skapat en tillit till de styrande.

Ett samhälle vill naturligtvis ordna det allt bättre för sina invånarna, inom de ramar man har, men det får inte ske på bekostnad av svaga .och eftersatta.

Maj-Britt Jansson

Med glädje ser jag att Mariehamnsstad vill göra ett nytt försök med ungdomsråd. Ungdomsråd är en av många metoder att stärka ungas möjligheter att påverka.

Vi har världens bästa lärare och om beslutsfattarna vill, även världens bästa skola. Att satsa på skolan är väl investerade pengar. Utbildning främjar kommunens och landskapets livskraft.

Långdansen går vidare. Det hela leds och sköts långt av förvaltningen. Fullmäktige har tydligen blivit avhakat. Den vägkost och de riktlinjer fullmäktige beslutade om vid mötet 25.2 har inte behandlats på det sätt som sägs i protokollet.

Ett stort tack till Kim Hanssons insiktsfulla insändare i torsdagens tidning om att våra skolungdomar inte behöver ytterligare ett tvång genom en förlängd läroplikt.

I dessa tider när diskussionen om byggnadsskyddet verkar ha fastnat kring stadens och fastighetsägarnas roller och rättigheter är det dags att lyfta blicken och fundera varför samhället genom lagar och planeringsinstrument har ålagts förpliktelsen

Hur har Mise upphandlat transporterna inför det nya, hårt kritiserade sorterings-och tömningssystemet för hushållsavfall? I dagsläget delar fem entreprenörer på körningarna, två mindre åkare på Sottunga och Kökar inräknade.

Ge ÅMHM:s djurklinik Zoodiaken de resurser som de behöver för att klara av smådjursbehandlingar. Vi i Mariehamn behöver på nära håll en sådan. Kliniken i Östernäs är bara en förstahjälpstation.

Majoriteten (Lib, S och HI) i stadsstyrelsens förslag till formulering (1*) av A- och B-märkta byggnader i den kommande delgeneralen, kommer att få betydande konsekvenser.

Alla känner till att vi har en coronapandemi som vi måste stå enade och kämpa emot så att den inte bryter ner vår välfärd och skapar en ekonomisk nedåtgående spiral och lågkonjunktur av sällan skådat slag.

I våras konstaterade regeringen tillsammans med republikens president att undantagstillstånd råder i Finland. Undantagstillstånd hade inte varit i kraft i Finland sedan kriget.

Som svar på fyra olika skrivelser inlämnade till Mises styrelse, av sammanlagt 20 personer angående avfallshanteringen i staden, fick vi ett brev med rubriken ”Protokollsutdrag från Mises styrelse 20.10 2020”.

Efter veckor av nya massiva protester och uppmaningar från invånare i Mariehamn, Jomala, Lumparland och Hammarland och krav på att gå ur Mise, så fick vi läsa, att styrelsen nu försöker göra något.

Det är viktiga frågor som har lyfts upp på insändarspalterna i samband med att en förlängd läroplikt nu införs i Finland från och med hösten 2021.

Barn i bild

Fler insändare