Publicerad 26 januari 2020 kl. 22:00

Flera brister i nya läroplansförslaget

Genom mina barns skolgång har jag fått ta del av utkastet till den inledande delen av Ålands nya läroplan. Det är med viss bestörtning jag konstaterar att den åländska skolan nu verkar ta steget från att vara en mer traditionellt inriktad kunskapsskola till att bli en progressiv flumskola i svensk anda.

Man verkar vilja frångå den traditionella kunskapssynen som fokuserar på ämneskunskaper till en betydligt mer konstruktivistisk kunskapssyn där elevens utvecklande av olika förmågor eller kompetenser betonas. Man verkar även vilja tona ner den traditionella pedagogiken med lärarcentrerad undervisning till fördel för ett elevstyrt eller elevaktivt lärande.

Detta är fullständigt häpnadsväckande i en tid då alltfler röster även i Sverige höjs för att återinföra kunskapsskolan. Det finns rikligt med modern kognitionsvetenskaplig- och inlärningsforskning som tydligt visar fördelar med traditionell lärarledd katederundervisning framom elevaktivt lärande, problembaserat lärande eller vilken benämning den progressiva undervisningsmetoden för tillfället råkar ha.

Man betonar även skolans fostrande uppdrag på bekostnad av det utbildande uppdraget, där värdegrundsarbetet utgör en betydande del. Tyvärr finns det ju alltid en fara i att ett värdegrundsarbete färgas av den ideologi som för tillfället anses vara norm i samhället. Ett värdegrundsarbete är sällan ideologiskt neutralt och den åländska skolans värdegrund verkar ha drag av både multikulturalistisk och genusteoretisk ideologi. Något jag undrar om hela den åländska befolkningen verkligen ställer sig bakom.

Man har även valt att radera frågor om att lyfta vår egen identitet och kulturtradition från den gamla läroplanen och poängterar nu i stället vikten av att “stödja elevernas (olika) kulturella identiteter och att acceptera olika kulturella och sociala gemenskaper”. Varför kan inte både och få vara med?

Oavsett hur fint det låter med att ”utveckla elevernas analysförmåga, initiativförmåga och kommunikativa förmåga”, är det inte svårt att se att vinnarna i detta system är de elever som får med sig ett fint akademiskt språk hemifrån. Elever med lägre kulturellt och socialt kapital kommer att bli de stora förlorarna. Elever med invandrarbakgrund och barn med neuropsykiatriska funktionshinder kommer att förlora allra mest. Så de fina orden om likvärdighet och jämlikhet kommer att eka rätt tomt och jag undrar om den nya skolplanen är helt genomtänkt?

Det har trots allt visat sig att utifrån ett vetenskapligt perspektiv är den traditionella kunskapssynen, i vilken faktakunskaper och lärarledd undervisning betonas, den mest moderna. Det föreligger inom kognitionsvetenskapen övertygande evidens för att ämneskunskap är grundläggande för högre kognitiva förmågor. Det är också detta som ger den mest jämlika skolan.

Anette Lehtinen

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Föreningen Lumparns vänner framför att rapporten ”Finbydiket: Hur blev det så här” presenterar en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund.

Tack Ann-Catherine Renfors (21.2) för att du uppskattar mina svar på din artikel 12.2. Jag har inte de problem du brottas med – men jag kan förstå hur svårt det är för dig och alla andra i samma situation.

Beslut om att samtycka till utbyggnad av 5G-nätet på Åland togs av mig på enskild föredragning den 28 januari detta år.

Barn i bild

Fler insändare