Publicerad 26 december 2019 kl. 22:00

Folket skapar strukturerna

Den moderna feminismen är inne i en desperat fas.

Man märker allt tydligare att fler och fler människor inte alls kan identifiera sig med den bild av samhällets maktstrukturer som målas upp av en förhållandevis liten skara feminister, bilden av härskande män som förtrycker kvinnor. De flesta människor ser det faktiskt inte som ett problem att olika institutioner eller branscher är överrepresenterade av det ena eller andra könet, och man vet att det inte är det som jämlikhet handlar om.

Jag tog replik på en lagtingsledamot som uttryckt sin förfäran över den ojämna könsfördelningen i lagtinget, och exemplifierade mina övertygelser om att kvinnor inte alls behöver särbehandlas med mina egna erfarenheter av umgänget med starka och kloka kvinnor.

Reaktionerna bland vänsterorienterade skribenter blev de väntade. Som man alltid gör i dessa kretsar så lät man veta att erfarenheter, det vill säga, kunskap inom området, ska stå tillbaka för vad man påstår vara ett strukturellt problem. Och när det finns ett påstått strukturellt problem, så spelar det ingen roll vad folk själva anser sig uppleva eller veta. Narrativet anses står över den enskilda individens uppfattning. Vissa går på denna bluff, andra synar den. Resultatet blir en polarisering.

Innan man övertygas av vikten av att krossa strukturer, bör man betänka vad det är som skapar de samma. Det är knappast en högre makt, utan snarare folket. Folket som enligt grundkriterierna i en demokrati ska styra.

För det mesta är folket så pass klokt att dom själva vet att en kvinna kan representeras lika bra av en man som av en kvinna, och vice versa. Allt annat är ju faktiskt ett uttryck för låga förväntningar på förmågan hos det andra könet. Detsamma gäller för sexuella läggningar, etniciteter eller vad det nu må vara för minoritet som man anser behöver särbehandlas.

Man måste ha i åtanke, att kvinnor i lika stor utsträckning som män haft makten att tillsätta de aktuella politikerna i lagtinget, således är resultatet hela folkets vilja. Demokratin mår bäst av att man inte försöker styra människors fria vilja.

Tack för ordet,

Stellan Egeland

Obunden samling

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare