Publicerad 3 juli 2019 kl. 22:00

Förnyad näringsrätt utvecklar Åland

Flera, tyvärr långtifrån alla åländska politiker, ser behovet av krafttag när det gäller främjandet av tillväxt och företagande på Åland.

En globaliserad värld ger möjligheter för de regioner som vågar och vill blicka framåt. Att använda backspegel för att komma framåt är aldrig fruktsamt och risken för dikeskörning blir överhängande. Frågan Åland måste ställa sig är om inte dikeskanten börjar närma sig?

Tillväxten och lönsamheten hos våra företag, de som är ryggraden i hela den åländska välfärden, är mycket svag och har så varit en längre tid. Detta samtidigt som den offentliga sektorn växer medan den privata minskar. Att därför och för alltid ”konservera” utvecklingen av Åland i en protektionistiskt konservativ syn via en hämmande näringsrätt känns lika uppdaterat som att idag påstå att jorden är platt.

Åland behöver fler händer, fler hjärnor, fler som kan knäcka nya idéer och som har en drivkraft och tro på att Åland är en produktiv plats för företagande, fler som vill komma till Åland, satsa ekonomiskt och därmed även bidra till vår samhällsutveckling. Varje ny euro som satsas ger ringar på vattnet i många olika branscher och företagsled i det åländska samhället och för den offentliga ekonomin.

Ålands skyltfönster behöver en uppfräschning. Fönstret behöver putsas och innehållet bli mer lockande. Att förändra näringsrätten handlar inte om att ”sälja ut” Åland. Det handlar istället om att ”sälja in” vårt örike. I det renputsade skyltfönstret ska vi locka med allt det som på riktigt gör Åland till den perfekta och välkomnande plattformen för modernt företagande, och där ingår givetvis en moderniserad näringsrätt.

Enligt mig handlar en moderniserad näringsrätt om att skapa förutsättningar till fler arbetsplatser, mer företagande, högre investeringstakt, etablering av nya och moderna branscher och en förstärkning av Åland som entreprenörskapets mekka. Kort sagt, utveckling istället för stagnation. Lika självklart som att Åland är förtjänt av avsevärt färre kommuner och gränser.

Glad sommar!

John Holmberg (Lib)

Lagtingsledamot

I en replik den 9 januari hävdar riksdagsmannen att fel sanning framförts. Om cirka 1,25 miljoner sannfinländare säger att klumpsumman är bidrag och 20.000 ålänningar säger att det inte är det, vad är korrekt sanning?

Den 27 december var vi som vanligt på väg till Finland för att fira nyår i Korpo. På eftermiddagen drabbades jag av det som med ett mycket tydligt beskrivande namn kallas vinterkräksjukan.

Förra veckan försökte jag få komma till tandläkarjouren vid åhs. Jag ringde för sent en eftermiddag för att få en tid, så jag frågade om jag kunde boka till morgonen efter, då jag inte kan komma ifrån jobbet hur som helst.

Trevligt att riksdagsman Mats Löfström tycker att klimatfrågan är viktig. Intresset och engagemanget har tidigare varit något svalt.

Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”.

Sannfinländarna har till Finlands riksdag inlämnat ett förslag om att Åland ska få minskat bidrag från staten.

Med växande klentrogenhet, vilken började med rubriken, läste jag Jörgen Pettersons (C) insändare ”25 år med EU har gjort Åland större”.

Torsken har blivit en viktig och attraktiv fisk att servera på den åländska tallriken och i våra restauranger.

I det tysta har vi passerat 25-årsdagen av EU-inträdet den 1 januari 1995. Då gick Åland tillsammans med Sverige och Finland in i en gemenskap som för alltid kom att förändra vår vardag.

Europaparlamentet gav sitt nyårslöfte redan i november. Löftet gick ut på att skärpa kraven på utsläppsminskningen till 55 procent för år 2030 i förhållande till jämförelseåret 1990.

Är målsättningen i överkant eller i underkant?

En varg har skjutits på Åland efter en utdragen och besvärlig jakt. Vargen hade rivit får, alltså åstadkommit lidande bland husdjur och ekonomiska förluster för bonden.

Stå på er, föräldrar till barn på Söderhagens daghem. Ni gör alldeles rätt som berättar vad som egentligen händer på daghemmet Söderhagen och hur ni och barnen upplever situationen.

Den 28.12 2019 kan man i Svenska Yle läsa att vindkraften stött på motstånd i Tyskland. För tillfället står all utbyggnad av vindkraft stilla där.

Barn i bild

Fler insändare