Publicerad 26 maj 2020 kl. 22:00

Framåtrörelse

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

I århundraden har människorna i den åländska ö-världen tagit hand om sina medmänniskor och verkat i samspel med såväl djur som den omgivande naturen. Genom att ständigt vara i framåtrörelse har tidigare generationer skapat ett på många sätt fantastiskt samhälle. Det finns, även i kristider, hjälp att få för den som behöver. För den som vill utvecklas finns både utbildning och frihet. I och med pandemin står vi i dagens generationer inför en stor prövning. Vilket samhälle kommer vi att lämna över till kommande generationer?

Tack vare vårt gemensamma samhällskontrakt, Utvecklings- och hållbarhetsagenda för Åland, har vi långsiktiga mål för samhället och samtidigt en karta som hjälper oss att navigera i den utmanande tid vi befinner oss i. Sedan agendan kom till för några år sedan investerar vi tillsammans engagemang, tid och finansiella resurser i det långsiktigt hållbara och bärkraftiga samhället. Den dynamiska resan till agendans förverkligande, som är öppen för alla att delta i, har visat sig vara attraktiv för individer, företag, föreningar och offentliga institutioner. Kort sagt är stora delar av samhället engagerade, något som ingen kunde förutse när agendan manifesterades. De senaste veckorna, i en tid av prövningar, har engagemanget förstärkts ytterligare.

Investeringarna görs i en mängd varianter: en morförälder som satsar på att med solceller producera egen energi och en konsument som köper ekologisk och lokalproducerad potatis. Eller en företagare som utvecklar en affärsmodell där kunder kan dela istället för att äga och en kommun som i dess skola har lärare som ger eleverna verktyg för att kunna agera ledare i sina egna liv. För egen del satsar jag mitt allt, både som privatperson och professionellt. Med ett djupt rotat engagemang handlar det för mig om att varje handling, liten som stor, både räknas och gör skillnad.

I den åländska folksjälen finns det en förståelse för att investeringar innebär både risker och möjligheter. Långt ifrån alla investeringar leder till det önskade resultatet. Men de leder framåt, inte minst för att de ger oss lärdomar. Inom det åländska företagandet finns en uppsjö av exempel på framsynta och modiga initiativ. Ett av dem är Orklas och Haga Kungsgårds kretsloppsprojekt, cirkulär ekonomi i praktiken. Andra exempel är Ålandsbankens fintech startup Doconomy och Optinovas #mågottfabriken, en långsiktig satsning på social hållbarhet.

Det finns även en insikt om att det är i uppförsbackar, när motståndet är som störst, som det åländska egensinnet kommer allra bäst till sin rätt. För närvarande befinner vi oss i ett utmanande motlut. I detta läge har offentliga sektorn och civilsamhällets föreningar klivit fram och sträckt ut en hjälpande hand till de som är i behov av stöd för att fortsätta framåtrörelsen. Det är en bra bit kvar, men med rådighet kommer vi tids nog att nå backens krön.

Åland är således fortsättningsvis i framåtrörelse och vi är även nu på väg mot ett hållbart och bärkraftigt samhälle, en plats och ett sammanhang där alla kan blomstra. I och med att vi på många sätt lever som om vi redan vore där kommer inte resultaten låta vänta på sig.

Micke Larsson

Huvudsekreterare, nätverket bärkraft.ax/utvecklings- och hållbarhetsrådet

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare