Publicerad 11 september 2019 kl. 22:06

Gör insamlingen vid KHS skillnad?

Enligt uppgift kommer dagsverkspengarna i Kyrkby högstadieskola i år att gå till ”att bromsa klimatförändringen”. En förändring, som pågått sedan 1200-talet, då norra halvklotet var så varmt att folk flyttade till Grönland och engelsmännen odlade vin.

Beslutet har tagits vid elevrådet i skolan. Troligen i demokratisk ordning, vilket visar på den totala indoktrineringen, som barnen i våra skolor drabbats av.

När jag gick i skola gick pengarna vanligen till fattiga barn i Afrika, men sådana finns kanske inte mer. Kanske de pengarna gjorde skillnad?

Jag skulle verkligen vilja veta vart dessa pengar går? Pengar som ska ”bromsa klimatförändringen”.

Såg för en tid sedan att en nämnd i staden hade överskridit sin budget på grund av ”miljöarbete”. De hade köpt en elbil. Det kanske förbättrar vår luft, som ändå inte är av så väldigt dålig skvalitet, men hur det påverkar barnen i koboltgruvorna i Kongo är det få som vill veta.

Men de är ju inte på hälsominister Wille Valves (MSÅ) bord. Som gammal KHS:are ser han väl bara till sin alma mater.

Personligen skulle jag hellre se att dagsverkspengarna kunde gå till Teslaungarna så att de kanske kunde få en ledig lördag, eller möjlighet att gå någon dag i skola. Det kunde göra skillnad.

Att försöka ”bromsa klimatförändringarna" lär inte göra någon skillnad.

Stephan Toivonen (ÅLD)

Kristian Granberg, rektor på Kyrkby högstadieskola, svarar:

Elevrådet vid Kyrkby högstadieskola har beslutat att skolan deltar i WWF:s Dagsverksinsamling 2018-2019. Informationsbrev har skickats till vårdnadshavare.

Ytterligare frågor besvaras av dagsverksgruppen, vilket framgår av informationsbrevet.

Signaler får mobiltelefoner, basstationer för 3G, 4G och 5G är avsedda att gå långt. Dessa pulserande elektromagnetiska signaler har förmåga att tränga in i eller genom kroppen och påverka hälsan.

Johan Dahlman skriver i sin krönika i Ålandstidningen 15.11.2019 om Ålands Skogsindustrier Ab (ÅSI), virkespriserna på Åland och arbetet efter stormen Alfrida.

Ungdomarnas välbefinnande diskuteras mycket just nu, och med all rätt.

För den finländska husdjursproduktion är friska och välmående djur en grundbult för verksamheten. Vi har redan i dag en relativt sträng djurskyddslagstiftning som bas, och den kommer att förnyas i sin helhet under inkommande år.

I olika insändare förtalar och misstänkliggör Anders Gustafsson (AG) och Ralf Carlsson (RC) Strålskyddsstiftelsen på helt osakliga grunder.

Denna vecka uppmärksammas restorativ rättvisa (eng. Restorative justice, på svenska också reparativ rättvisa) runtom i hela Europa, under hashtaggen #RJWEEK.

Upprepade hänvisningar till en förutsedd ekonomiskt nedgång börjar numera dyka upp i massmedierna.

Misslyckandet med en för landskapet gemensam kommunal räddningsmyndighet är på många sätt ett misslyckande för åländsk kommunpolitik.

Hur kan Rainer Nyberg, före detta professor i pedagogik i Vasa, med tvärsäkerhet påstå att han och Strålskyddsstiftelsen har rätt i fråga om strålningens miljöeffekter?

I sin insändare i fredagens Åland väljer den pensionerade professorn i pedagogik, Rainer Nyberg, att inte bemöta mina argument, utan hemfaller till rena personangrepp.

Sannfinländarnas ungdomsförbund gick förra veckan ut och konstaterade att man nu för tiden också är ett anti-feministiskt ungdomsförbund. Åtminstone jag lyfte på ögonbrynen, men kunde inte bestämma om jag skulle ta det på allvar.

Man blir djupt bekymrad över spekulationerna om ministrarna i den nya regeringen.

Vid ett förbunds styrelsemöte redogjorde förbundets ordförande för förbundets ekonomiska situation. Man diskuterade anpassningen av ekonomin för inkommande år.

Barn i bild

Fler insändare