Publicerad 29 december 2019 kl. 22:00

Gott nytt Ålandsår!

Vid årsskiften är det skäl att blicka tillbaka på året som gått och titta framåt mot året som kommer. Då man tittar tillbaka på året som gått står det klart att året i riksdagen var exceptionellt rent generellt, men i synnerhet gällande Åland. Regeringen avgick, riksdagsval förrättades, ny regering bildades, och statsministern fick snabbt avgå. Allt under samma år.

För åländsk del blev år 2019 kulmen för mycket arbete med självstyrelselagsrevisionen. Trots många års arbete var det först förra våren som vi de facto fick lagförslaget om det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen till riksdagen, där vi kunde behandla det i grundlagsutskottet och godkänna det i plenum. Efter riksdagsvalet skulle vi säkerställa att Åland fick ett bra regeringsprogram som lade grunden för det fortsatta arbetet. Det lyckades vi med och i regeringsprogrammet finns de bästa skrivningarna om Åland i åtminstone modern tid. I höstas fortsatte arbetet med självstyrelselagsrevisionen och det ekonomiska systemet vilket godkändes av grundlagsutskottet och fick nödvändig två tredjedelars majoritet i plenum.

Det är inte varje dag, eller varje år, som så här stora ändringar godkänns i självstyrelselagen av riksdagen. För att de ska kunna träda i kraft behövs så klart också lagtingets bifall, men ur riksdagens perspektiv har så här betydande ändringar i självstyrelselagen inte gjorts sedan det befintliga systemet trädde i kraft, för nästan 30 år sedan.

Med tanke på hur tufft det stundtals varit med processen, och hur mörka tidningsrubrikerna har varit, känns det extra fint att vi ändå alltid kommit så långt som vi behövt för att kunna fortsätta och för att ha förutsättningarna att få sakerna i mål på ett för Åland bra sätt. Anledningen till det är att vi aldrig någonsin har gett upp. Fast det stundtals varit tungt, mörkt och ensamt har det bara varit att fortsätta arbetet. Det gångna året visar att det varit och är rätt val.

Att så mycket som hände i fjol kunde hända på bara ett år känns overkligt. Då jag nu skriver detta och tänker tillbaka känns det som om förra våren redan varit för flera år sedan. Så högt var tempot år 2019.

År 2020 kommer innebära fortsatt arbete. De kommande veckorna och månaderna kommer det vara viktigt att få klart arbetet med att ge en proposition till riksdagen som höjer Ålands klumpsumma i enlighet med riksdagens godkända uttalande från december. Då den ändringen godkänns är det den sista pusselbiten i det nya ekonomiska systemet för självstyrelsen, som är en hörnsten i nya självstyrelselagen. Fokus kan då läggas på övriga delar av självstyrelselagsrevisionen.

I övrigt kommer vi från åländsk sida behöva bevaka hur arbetet med social- och hälsovårdsreformen framskrider, framför allt beroende på vilken finansieringsmodell som väljs. Vi kommer också fortsätta behöva bevaka sjöfartsfrågorna, samt frågor som berör penningspel. Lotteri- och penningspel har diskuterats flitigt i riksdagens korridorer förra hösten både i förhållande till spelmissbruk och teknikutveckling. De diskussionerna kommer fortsätta under det nya året. Med tanke på Ålands ekonomiska beroende av penningspel är det av stor vikt att vi fortsätter hårdbevaka dessa frågor, samt så klart också alla övriga frågor som vi vet, och inte vet, att kommer komma under året.

Gott nytt Ålandsår!

Mats Löfström , Ålands riksdagsledamot

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare