Publicerad 9 september 2019 kl. 22:06

Hög tid digitalisera körkorten

Senaste vecka fick vi i massmedia ta del av problem som uppstår när vi förlorar vårt körkort. Vi ska inte behöva förnya ett fysiskt körkort och erlägga avgifter för något som vi egentligen redan har. Vi har nog alla ibland kommit på att körkortet finns hemma när vi är på väg på korta resor. Inte vänder vi om för det men om telefonen ligger hemma vänder väldigt många om.

Numera i vår digitala värld ska vi inte riskera att tappa bort något som egentligen inte har något värde. Körkort är egentligen en värdelös lösning eftersom produkten är kostsam i flera led, inte är användbar till något annat än som ett fysiskt bevis på något som ändå ska granskas vid kontroll.

Det är hög tid att digitalisera våra körkort. En digitalisering som kombinerar en digital version i din telefon eller motsvarande produkt och ett register, som redan finns i dag, där du måste identifiera dig med ett ID. Det innebär att du kan ha ett bevis på ditt innehav vid en utlandsvistelse, minska problematiken med förfalskningar mm. Det finns säkert många fler fördelar med ett digitalt körkort i en utveckling av vårt digitala samhälle.

Finland har redan inlett ett digitalt körkort men inte som en ersättning till det analoga körkortet, utan som tillägg. Troligtvis bara en tidsfråga innan de övergår till enbart en utvecklad digital version som tar bort behovet av ett fysiskt körkort. Åland erkänner inte den finska digitala versionen ännu.

Jag har påpekat tidigare att vi har så mycket att vinna på en ökning av digitaliseringen inom det åländska samhället. Nu är det dags att vi genom vår åländska lagstiftning utnyttjar möjligheten att visa vägen genom att införa ett digitaliserat körkort för att underlätta för oss ålänningar.

Mikael Staffas (Lib)

kandidat i lagtingsvalet

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare