Publicerad 1 januari 2020 kl. 22:00

Högre krav behöver ställas på vindkraften

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Den 28.12 2019 kan man i Svenska Yle läsa att vindkraften stött på motstånd i Tyskland. För tillfället står all utbyggnad av vindkraft stilla där.

Motståndet består av samma saker som jag i tjugo år påpekat i inlägg i tidningarna på Åland. Främst att möllorna byggs allt för nära människor och stör hälsa och välbefinnande samt förstör naturen.

Det andra störningsmomentet är det infraljud som möllorna åstadkommer och som människan kan lida av. Den tyska regeringen föreslår därför nu att möllorna får placeras en kilometer från människan, men jag tror att detta inte räcker alls, infraljudet stör människor på mycket längre håll.

Det har i Tyskland gått som på Åland – myndigheterna är allt för vaga och okunniga om de problem för människor som vindmöllorna åstadkommer. Så går det när man låter marknadskrafterna och penningen härja fritt, och myndigheterna är allt för svaga.

Det är samhällets styrande som ska sätta reglerna och inte marknadskrafterna. Men då ska man ha kunnande och styrka för att sätta regler.

Människornas dom kommer att vara hård i framtiden mot de styrande som låtit detta ske, särskilt de unga som ska styra samhället vidare.

Men i framtiden är de som åstadkommit dessa problem borta och de unga får reda upp förfädernas synder. Grön el ska också beakta människornas välbefinnande.

Bruno Fransholm

I lagtingets debatt om tilläggsbudgeten förra veckan utlovades att redan denna vecka skulle finansministern och regeringen påbörja arbetet med nästa tilläggsbudget som skulle ha kommunernas behov i fokus.

Mitt i allt pandemimörker dyker ett nytt otrevligt ord upp: coronafyllan. För många barn blir hemmakarantänen ett dysfunktionellt helvete, på motsvarande sätt som under långhelger.

Saltviksborna intar rätt perspektiv på frågan (Ålandstidningen 27.3) när de ifrågasätter omfattningen av området som ska ingå i havsplanen.

I min senaste insändare om landskapet ska låna pengar från banken för att finansiera sin tilläggsbudget polemiserar jag mot uppfattningen att Paf-pengar är det enda rätta i detta nu.

Alltså vad händer, samhället sätter sina medmänniskor i en framtida psykisk ohälsa. Folk blir permitterade och andra får jobba dubbelt, skolbarn får uppgifter som om de hade två vuxna och inga syskon till hands.

Nu tycker jag att livsmedelsbutikerna inför ett nytt system med att på kassadisken införa ett mellanrum med en halv meter mellan varje ny kunds varor. Vi kan kalla det värnavstånd.

Hur entusiasmerar man sin personal när det är känt att man seglar i motvind? Jo, samtidigt som man informerar om permitteringarså ställs det krav på att personal ska komma till arbetet med egna skyddskläder!

Med anledning av lagtingets beslut om en tillfällig förhöjning av dagpenningen florerar det på sociala medier och till och med i lagtinget felaktig information i sakfrågor.

Vi har alla vaknat upp till en ny vardag med undantagstillstånd, distansundervisade barn och en intensiv sjukvård i beredskap att hjälpa de som drabbas av sjukdom.

Coronapandemin hotar förutom vår hälsa även vår grundläggande utkomst, finländskt arbete. Det största hotet för företagen är nu att kassaflödet sinar, vilket man inte löser enbart med statens omfattande stödåtgärder.

I fredagens Ålandstidingen under rubriken Lokalbörsen ligger Eckerölinjens aktier mellan 50 och 55 euro. Enligt förvaret i Ålandsbanken ligger värdet på 640/16, alltså 40 euro per aktie. Vilket är det rätta?

Lars Gustavsson

Ett stödpaket för permitterade på Åland i coronatider är ett utmärkt förslag från vår regering.

I ledaren ”Prioritera hellre än låna” gör redaktören ett försök att förklara varför det är bättre att använda Paf-pengar i stället för att låna pengar för att finansiera den tilläggsbudget som nu klubbats i lagtinget.

Barn i bild

Fler insändare