Publicerad 11 december 2019 kl. 21:57

Hur vill ni ha det, S?

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsstraff för grovt ocker den 31 december 2018. Jag besvarade anklagelsen med ett konstaterande, att det kanske inte är läge att kritisera ledningen i Ob när S-partiet själv vid åtminstone två val accepterat en kandidat som dömts till ett ovillkorligt straff. Något svar på hur S resonerat kom inte i repliken i gårdagens tidning. Övriga svar uteblev också.

I stället vill man nu från S-håll att Åland ska ha samma regler som i Finland och Sverige, ja rentav samma som i Norden anger man. Det är uppenbart att man inte har den minsta aning vad man talar om eftersom Finland har ett system, Sverige har ett annat och Norge ett tredje. Jag misstänker att Danmark, Island, Grönland och Färöarna har ytterligare varierande system. I värsta fall försöker S vilseleda och få allmänheten att tro att den åländska lagtingsordningen är mer tillåtande än motsvarande regler i övriga Norden–i bästa fall är S bara okunniga.

Det är alltså omöjligt att ha på ”motsvarande sätt som Sveriges och Finlands riksdagar” – det är som att säga att man vill ha varmt och kallt kaffe samtidigt i samma kopp! Finlands regler finns i grundlagen och de är väldigt lika de åländska reglerna som finns i lagtingsordningen, det vill säga parlamentet kan med kvalificerad majoritet avsätta en olämplig ledamot. I Sverige stadgar regeringsformen 4:11 att det krävs ett domstolsbeslut, det vill säga det är inte riksdagen som besluter. I Norge krävs en riksrättsprocess. Alldeles nyligen dömdes en stortingsledamot för bedrägeri och han förefaller inte bli avsatt trots ovillkorligt fängelsestraff.

I Finland dömdes en minister i början av 90-talet till ett villkorligt fängelsestraff. Han avsattes från riksdagen, men blev invald på nytt vid följande val och har suttit i länge i riksdagen därefter. Det systemet som alltså sammanfaller med det åländska verkar inte S gilla. Så sent som 1969 kunde man i Finland förlora sitt medborgerliga förtroende till följd av vissa brott och då förlorade man både rösträtt och valbarhet. Många rödgardister drabbades av detta.

Vill S återinföra detta system?

S verkar inte vilja acceptera att jag blev föremål för en i lagtingsordningen 10 § nämnd verkställbar dom redan 31.12.2018–alltså långt innan jag blev invald i lagtinget. Att den verkställbara domen vann laga kraft efter att jag blev invald saknar betydelse. Lagtingsordningens 10 § tar inte sikte på den situationen och blir alltså inte tillämplig på mig.

Det är ett inte särskilt vackert politiskt spel att kritisera mig och mitt parti på det sätt S nu gjort. Det är heller inte särskilt solidariskt mot de egna dömda kandidaterna som man från S-håll låtit ställa upp i val genom tiderna–kritiken mot mig blir ju även kritik mot de egna kandidaterna som har rätten att få komma igen.

Jag vill avslutningsvis tacka S för uppmärksamheten och det stora stöd som jag får bland allmänheten.

Marcus Måtar (Ob)

lagtingsledamot och gruppledare för Ob i lagtinget

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

För att öva lite på tunnelkonstruktioner behöver man ju inte ta till så drastiska åtgärder som att gräva en tunnel som är sex kilometer lång med detsamma, utan man kan bygga en betydligt enklare konstruktion först för att testa konceptet och samti

Några förbättringar som jag påtalat under flera år.

I Gluggen skriver Jonny Mattsson att ålänningarna är dåliga på att blinka i trafiken. Problemet är att de åländska rondellerna, förutom Rökerirondellen och Sjukhusrondellen, är så små.

Barn i bild

Fler insändare