Publicerad 16 september 2019 kl. 22:06

Inför individuell lönesättning i offentlig sektor

Det åländska systemet för lönesättning inom offentlig sektor är i dag statiskt och gör liten skillnad bland de anställda individerna. Både vid initial lönesättning och vid löneförhöjningar behandlas människor i stort sätt lika oavsett hur mycket individen anstränger sig på arbetsplatsen. Visst finns det lönepotter men det räcker inte.

På alla arbetsplatser finns det människor som anstränger sig mer och människor som anstränger sig mindre. Det handlar ofta om det osynliga arbetet som inte står med i arbetsbeskrivningen men som är nödvändigt för att arbetsplatsen som helhet skall fungera. Det är de individer som gör det lilla extra varje dag som är oerhört värdefulla för arbetsplatsen. Det kan handla om allt ifrån att beställa hem nödvändigt material, stanna en timme extra för att få något gjort eller en så enkel sak som att plocka ur diskmaskinen när den är full.

Poängen är att individens ansträngningar bör märkas i lönekuvertet även inom offentliga Åland. Den som bidrar mer till organisationen bör givetvis ha mer betalt än den som anstränger sig mindre. Detta även inom samma yrkeskategori. Inom den privata sektorn är detta redan en självklarhet då det konstant pågår en tävlan om att behålla kompetent personal.

Detta kunde även vara ett sätt att göra bristyrken till exempel inom vården mer attraktiva och lönerna mer jämställda mellan offentligt anställda i landskapet. Detta till följd av att lönerna per automatik höjs inom bristyrken när individuell lönesättning tillämpas enligt principen om utbud och efterfrågan. När efterfrågan är hög och utbudet begränsat höjs priset.

Det innebär givetvis kostnadsökningar när arbetsplatser på offentliga Åland tvingas tävla med varandra vad gäller lön. Det innebär dock även att arbetsgivaren anstränger sig mer för att på andra sätt behålla personal till exempel genom bättre arbetsvillkor eller tryggare arbetsavtal. Inför individuell lönesättning inom offentlig sektor. Sätt individen i centrum istället för strukturerna.

Christian Wikström (Ob)

Partisekreterare

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare