Publicerad 25 maj 2020 kl. 22:00

Inte bara fel med Sverigemobbing

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Frågan om hur Sverige inledningsvis hanterade pandemin är knappast intressant längre. Möjligen senare med facit i hand när hanteringen ska utvärderas.

Många har avlidit i covid-19 som en följd av långt tidigare inbyggda systemfel i äldrevården. Även delar av återstående mortalitet kan troligen förklaras med svensk särart i jämförelse med grannländerna. Orsaker som inte nödvändigtvis måste ha med strategierna att göra.

Ute i samhället är det svårt att se kopplingen till vad som rapporteras i utländska media. Frånsett svenska mediers rapportering om arbetsbelastningen på sjukhus, upplevs utländska beskrivningar som overkliga. När man tar på sig engångshandskar och ibland kanske mun- och nässkydd, håller avstånd och så vidare, undrar man om detta verkligen är nödvändigt. De flesta är ju friska.

Tegnell påstår att flockimmunitet inte är hans strategi även om det lät så i begynnelsen. Samtidigt som kritikerna fortsättningsvis hävdar att i Sverige är målet flockimmunitet. Hur är det egentligen?

En situation som på gatan inte upplevs stämma överens med utländska beskrivningar i kombination med rörig information från myndigheter och kritiker får känslorna att svalla. När sedan alla svenska medborgare förklaras som pestsmittade och ”persona non grata” i andra länder är följden naturligtvis beskyllningar och hätska angrepp på varandra beroende på vilket läger man tror på. Men så illa är den internationella mobbningen och diskrimineringen ändå inte.

Nu slipper vi inresande smittade från andra länder och svenska medborgare hindras av andra länder att resa till utlandet för att hämta smitta, så det är lugnt! Eller hur?

Jan Westerberg

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare