Publicerad 13 september 2019 kl. 22:06

Kampen för våra ungdomar fortsätter

Eftersom vi i lagtinget som bäst håller på att slutföra behandlingen av förslaget till ny grundskolelag, ser jag mig för stunden förhindrad att bemöta Rainer Juslins (Lib) rallarsvingar på insändarplats och på sociala medier. Jag kommer därför att återkomma till tjänstemännens hantering av läraren Henrik Löthman i ett senare skede.

Det viktigaste för tillfället är att få det nuvarande lagtinget att omfatta min utgångspunkt om att Åland ska ta till vara möjligheten det ger att vi är ett eget utbildningsland. Vi ska välkomna våra ungdomar efter slutförda studier, oavsett var kunskapen inhämtats. Jag fortsätter alltså kampen för våra ungdomar.

Vad gäller påståendet om ”osanning” från min sida vill jag bara påminna den tidigare avdelningschefen Juslins medverkan till anvisningen till kommunerna i januari i år att den så kallade anpassningsperioden kan vara oavlönad.

Juslin ansåg det alltså rimligt att av en redan färdigt (!) utbildad lärare begära en arbetsinsats om minst tio timmar per vecka. Dessutom under ett helt skolår. I praktiken innebär detta att vederbörande skulle sakna inkomster under ett helt år.

Är detta rätt sätt att välkomna våra ungdomar i ett läge där omvärlden har skriande brist på behöriga lärare?

Harry Jansson (C)

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare