Publicerad 26 december 2019 kl. 22:00

Kön som anmälningssak har negativ inverkan på kvinnors rättigheter

Målet med Sanna Marins (SDP) regeringsprogram är att förnya translagen så att juridiskt kön blir till en anmälningssak. Detta skulle göra det möjligt för vilken vuxen man som helst att meddela till magistraten att han inte känner sig som man utan som kvinna, och till exempel gå in på kvinnors omklädningsrum med lagens stöd.

Exempel från länder där kön hanteras som anmälningssak i lag eller praxis, är inte uppmuntrande när det gäller kvinnors rättigheter.

I Storbritannien, Kanada och Sverige har män som dömts för våldsbrott mot kvinnor blivit överförda till kvinnofängelse efter att de har identifierat sig som kvinnor, och några av dem har förgripit sig på kvinnliga fångar. Män är framgångsrika inom kvinnoidrotten (Rachel McKinnon, Elizabeth Kocab, Laurel Hubbard) och MMA-kämpen Tamikka Brents fick en skallfraktur i närkamp med transkvinnan Fallon Fox.

I Vancouver, Kanada, drog kommunen ned på sitt bidrag till ett skyddshem för kvinnor – drivet av kvinnor – och deras lokaler vandaliserades med slogans om att de förtjänade att dödas eftersom deras verksamhet är inriktad mot kvinnor.

Skyddshemmet stämplades som transfobiskt, trots att dessa kvinnor hjälper alla biologiska kvinnor – inklusive dem med någon form av transidentitet – och de stöder även biologiska män med att finna tjänster som är lämpliga för dem.

I Storbritannien förlorade Maya Forstater sitt jobb efter att hon på sin fritid tagit ställning till att kön som anmälningssak gör det svårt att upprätthålla kvinnors rättigheter, och då hon twittrade att kön är ett biologisk faktum som inte bör förväxlas med könsidentitet eller könsroller.

Vi kvinnor har kämpat för vår rätt att utöva idrott i vår egen serie, att ta del i beslut som rör oss kvinnor, och att ha tillgång till utrymmen som värnar om vår säkerhet och integritet, så som toaletter och omklädningsrum, fängelseavdelningar och skyddshem för kvinnor.

Hur kan vi försvara dessa rättigheter i framtiden om ordet ”kvinna” inte längre har någon betydelse och vem som helst kan hävda att han är en kvinna?

Milla Ahola

Iiris Vesala

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Angående Robert Horwoods insändare den 19.2.

Den enda väckarklocka som borde ringa är den som varnar för populism. Brexit är ett resultat av lögner, falska påståenden och propaganda.

Jussi Halla-Aho ”må inte vara”, han är.

Än en gång kan vi läsa om daghemmet Söderhagen och än en gång måste föräldrar stå till svars i media. Denna gång med anledning av Annett Janssons insändare den 11.2.

Replik till Johan Lindström (18.2). Du skriver: ”Att ta bort läxor skulle säkerligen försämra resultaten för de flesta eleverna”. Det kan väl ändå inte vara barnens läxor som är avgörande för deras betyg?

Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Björn Rönnlöf, Sottunga

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid.
I dag: Maria Boström, Föglö

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

Barn i bild

Fler insändare