Publicerad 24 maj 2020 kl. 22:00

Kryphålen urholkar Åland

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Farsen kring de två obundna lagtingsledamöterna, tillika blivande talman Bert Häggblom och Marcus Måtar fortsätter.

Trots Bert Häggbloms påstående i lagtingets talarstol att det enda han gjort i den så kallade bulvanaffären är att 2018 ge sin klient rådet att själv köpa den omtvistade fastigheten, fortsätter hans bolag att tvista med landskapsregeringen, nu genom ett köpeavtal som är så märkligt att ingen sett en sådan konstruktion tidigare.

Vad är det egentligen som hänt?

Tittar man på det avslag på jordförvärvstillstånd som fattades 2019, när jag var ansvarig minister, rör det sig uppenbart om en bulvanaffär där klienten (uppenbarligen på Bert Häggbloms inrådan) sökt tillstånd att äga en fastighet som man först försökt köpa för ett svenskt pars räkning.

Landskapsregeringens utredning visar att det är det svenska paret som betalat för fastigheten och att bolagskonstruktionen tillkommit efter affären genomförts.

I beslutet uppmanas klienten att sälja fastigheten till en ägare som kan få jordförvärvstillstånd eller har jordförvärvsrätt.

I stället inkommer ett ”Avtal om upplösning av köp” med en så märklig konstruktion att det är svårt att veta vem som äger fastigheten. Och det säger Lantmäteriverket, inte en politisk motståndare.

Detta är första gången landskapsregeringen fattat beslut om avslag på basen av en misstänkt bulvanaffär. Det gjordes efter grundlig utredning och noggrant övervägande.

I den utredning som landskapsregeringens tjänstemän nu inleder är jag övertygad om att ärendet kommer att få en fortsatt professionell och saklig behandling.

Hur juridiken utfaller vet vi först om ett antal månader, kanske år om ärendet går till domstol.

Det finns två frågor som till sin natur är politiska. Den första är – hur agerar den sittande landskapsregeringen, kansliminister Harry Jansson (C) och lantrådet Veronica Thörnroos (C)? Kommer man att upprätthålla lagen och stå fast vid den process som inletts, eller fatta ett politiskt beslut att agera på ett annat sätt, med en särskild prövning? Kvarstår lantrådet Thörnroos förtroende för Bert Häggblom som talman orubbat?

Den andra är; jordförvärvslagen utgör tillsammans med näringsrätts- och hembygdsrättslagstiftningen grunderna för Åland självstyrelse. Alla försök att revidera och modernisera dessa har strandat på politisk oenighet, samtidigt som skickliga jurister kunnat hitta kryphål i lagen som gjort det möjligt för vissa men inte andra att köpa mark på Åland.

Är det ett kryphålssamhälle vi ska vara, där två av dem som borrar hålen sitter i Ålands lagting och aspirerar på att leda det?

Det här är frågor lantrådet Veronica Thörnroos måste svara på, liksom de partier som stöder sittande regering och enligt sin regeringsöverenskommelse ska rösta fram Bert Häggblom som talman i höst.

Nina Fellman (S)

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare