Publicerad 21 maj 2019 kl. 22:06

Lagtingsuppdraget behöver moderniseras

I höst kommer de invalda lagtingsledamöterna att få en höjning av deras arvoden med nästan hela 25 procent. Eller från 45.700 euro till 58.800 euro. Därutöver tillkommer diverse tillägg. I sig är det inte fel att höja arvodena – genom att höja dem kan man också höja den allmänna kompetensen bland ledmöterna genom att en högre lön uppmuntrar kunnigt folk att ställa upp. Men det måste ske i kombination med att man samtidigt moderniserar själva lagtingsuppdraget.

Att som i dag ha uppemot flera månader utan plenum eller förberedande för plenum och utskott, men samtidigt ha en lön som motsvarar ett heltidsarbete, är inte rimligt. Det blir desto märkligare då Lars-Erik Karlsson, ordförande för arvodeskommissionen, menar att uppdraget blivit ett heltidsuppdrag. När de facto så inte är fallet.

Att Lars-Erik även hänvisar till att det är underbetalt då riksdagsledamöter i exempelvis Sverige och Finland får 6.000-7.000 euro blir också märkligt då uppdraget som lagtingsledamot inte är i nivå med att vara riksdagsledamot. Därför bör man göra följande:

• Sänk dagens 30 ledamöter till 20.

• Slopa ersättarsystemet där de som blir ministrar får in en ersättare för dem i lagtinget. Detta system är förlegat och finns varken i Sveriges eller Finlands riksdag.

• Förse ministrarna med politiska sekreterare i syfte att låta ministrarna fokusera på kärnan i sitt arbete.

• Sätt höga närvarokrav på utskottsmötena och öka dess transparans.

Vi skrev redan om detta för flera år sedan. Att det är vallår och vårt moderparti är en del av regeringen spelar mindre roll för oss. Detta är en fråga om att långsiktigt upprätthålla förtroendet för politker och ha en så låg diskrepans som möjligt mellan de folkvalda och allmänheten. Genom dessa ovannämndna konkreta åtgärder skulle man vara en bra bit på vägen att modernisera lagtingsuppdraget och bättre matcha både nuvarande och kommande lön mot det faktiska arbetet.

Därutöver skulle det sannolikt också öka förtroendet för politiker i största allmänhet. Att sittande ledamöter, eller de som aspirerar på att försöka få en stol i lagtinget, motsätter sig detta är inte någon större förvåning. Det som det med säkerhet leder till är ökat förakt mot politiker i allmänhet.

Moderata Ungdomsförbundet för Åland

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Styrelsen för Ålands socialdemokrater stöder #blacklivesmatter och anser att rasismen måste bekämpas även här och ”att tiga är att samtycka”. Även vi från Åländsk demokrati är emot rasism.

Efter att landskapsregeringen nu kastat det drygt 10-åriga arbetet med skärgårdstrafiken och kortrutten i sopkorgen fanns det förväntningar på alternativ och förbättrad dialog.

Det är trist att signaturen ”Det räcker nu Lib och S” (Ålandstidningen den 29.6) upplever att de nämnda partierna vill skapa en åsiktskorridor. Vi talar hellre om grundvärderingar, som att alla människor har lika värde.

Allmänt anses Finland på ett exemplariskt sätt ha klarat av att stoppa coronavirusets spridning. Regeringen Sanna Marin tog till resoluta åtgärder och stängde ner stora delar av samhällets verksamheter snabbt och effektivt.

I en rättsstat ska alla politiska beslut självklart vila på laglig grund. För att säkerställa rättssäkerheten ska därav varje politiskt beslut föregås av noggrann juridisk analys och konsekvensbedömning.

Hållbart initiativ har genom ett flertal undertecknare kritiserat det tankegods som jag har gett uttryck för. Detta är givetvis helt i sin ordning, och även välkommet i ett samhälle med yttrandefrihet.

Barn i bild

Fler insändare