Publicerad 2 december 2019 kl. 21:57

Lärdomar måste dras från poststrejken

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Senaste veckan har det varit mycket diskussion om vem som vetat vad när, och ifall ägarstyrningsenheten i statsrådets kansli och ägarstyrningsministern på förhand varit medvetna om finska Postis beslut att flytta 700 paketsorterare till ett avtal som skulle sänkt deras lön med tiotals procent.

På fredag morgon sade Postis styrelseordförande att ministern hade informerats om planerna, något också tjänstemännen på ägarstyrningsenheten bekräftade. Ord stod i praktiken mot ord.

Diskussionen om vem som sagt vad när kommer fortsätta då oppositionen väckt misstroende mot regeringen. Regeringspartier har också begärt om en utredning. Det är nu viktigt att lugna ner situationen och att dra lärdomar. Framförallt är det viktigt att betona att alla parter alltid håller sig till fakta.

Själva sakfrågan som ledde till ministerns avgång har också indirekt att göra med poststrejken. Flyttningen av 700 av postens anställda var kärnan i den konflikt som låste parterna i strejken.

Regeringen och riksdag är inte, och ska inte vara, part i arbetsmarknadsförhandlingar, och det är centralt att regering och riksdag är konsekvent. Däremot är det viktigt att alla drar lärdomar från poststrejken, om det är så att de omfattande sympatistrejkerna hade kunnat undvikits med samma slutresultat mellan parterna, vilket tycks vara fallet.

Förra helgen, innan de omfattande sympatistrejkerna bröt ut, rådde konsensus om att en lösning kommer hittas i tid. På torsdagen hade man tillsatt en grupp av fyra experter med enormt lång erfarenhet från avtalsförhandlingar, från både fackliga- och arbetsgivarsidan. Signalvärdet var starkt. De här personerna kommer tillsammans med riksförlikningsmannen hitta en lösning så att sympatistrejkerna inte behöver bryta ut.

Men så blev det inte. I stridens hetta hade alla uppenbarligen glömt att det inte bara räckte att Postens och postens anställda var överens. En tredje part, medieförbundet, fanns också och när de plötsligt sa nej föll allt ihop. Sympatistrejkerna blev överraskande ett faktum, vilket bekräftade att en kollektiv felbedömning hade gjorts. Frågan borde aldrig heller ha fått gå så här långt.

Strejkrätten är en viktig rättighet i varje demokratiskt samhälle, men samtidigt är det viktigt att stridsåtgärder såsom sympatistrejker blir proportionerliga för att inte äventyra oskyldiga företags konkurrenskraft och i förlängningen arbetsplatserna där. Varje strejk eller arbetsblockad (arbetsgivarens motsvarighet) innebär kostnader för samhället i förlorade skatteintäkter och tappat förtroende. Det är därför i allas långsiktiga kollektiva intresse att minimera konflikter.

I den nordiska modellen har arbetsmarknadsparterna ett stort samhälleligt ansvar, eftersom vi inte har så detaljerad lagstiftning. Därför är det viktigt att alla parter hela tiden har respekt och ödmjukhet för varandra, även om man från början inte är överens. För i förlängningen sitter vi alla i samhället i samma båt. Arbetsmarknadsparterna måste nu få arbetsro att koncentrera sig på sina avtalsförhandlingar, utan politisk inblandning.

Mats Löfström,

Ålands riksdagsledamot

Liberalernas John Holmberg (JH) skjuter rejält från höften när han bemöter mitt debattinlägg ”Tänk att det krävdes en pandemi”. Man kan nästan tro att Holmberg sitter i aktern på fartyget och fiskar.

Journalistförbundet skriver på sin hemsida:

Att leva i verkligheten är viktigt, inte minst som politiker. Det verkar bestämt som om lantrådet Veronica Thörnroos och jag själv befunnit oss i parallella universum de senaste åren.

Runa Lisa Jansson skriver i en insändare att skattemyndigheterna gör allt för många utredningar, skickar onödiga skattebeslut och som en följd av detta har behov av att öka personalen.

De allra flesta finländare och ålänningar tar coronaviruset på mycket stort allvar och följer alla rekommendationer mycket noga, vilket är en fantastiskt fin sak och styrka i vårt samhälle.

”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nya Ålands ledare samma kväll.

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Barn i bild

Fler insändare