Publicerad 8 augusti 2019 kl. 22:00

Lättare skattegräns genom lyhörd politik

Skattegränsen är ett byråkratisk otyg som försvårar handeln till och från Åland, både för företag och privatpersoner. Samtidigt tryggar skattegränsen de goda färjetransporterna vi har i dag.

Men byråkrati går att förenkla. Bara man vill. Precis som Företagarna på Åland påpekar i sin senaste insändare finns flera exempel på lättare, för att inte säga symbolisk, skattegränshantering för andra områden inom EU som står utanför skatteunionen. Ett gott exempel är Kanarieöarna, som dessutom drar stor fördel av en mycket lägre momssats, särskilt i förhållande till de nordiska länderna.

Så varför går det inte att införa samma enkla skattegränshantering för Åland? Svaret är enkelt:

För att ansvariga myndigheter i Finland inte vill. Snarare hotar man med att göra gränshanteringen ännu svårare med hänvisning till ett EU-direktiv om klarering av gods i realtid.

Mot bakgrund av den avoga inställning finländska myndigheter och politiska institutioner gång efter annan visar mot Åland har vi inom Ålands Framtid tyvärr inga större förhoppningar om att den åländska diplomatin ska lyckas minska gränsbyråkratin, varken mot Finland eller övriga EU.

Som vi ser det är den enda hållbara lösning på problemet att Åland övertar momsbeskattningen och därmed även gränshanteringen för densamma. Rätt hanterat skulle det ge Åland och åländskt näringsliv den skjuts som företagen behöver, inte endast genom en lättare gränshantering utan även genom att Åland kan anpassa momssatserna på olika varor och tjänster utifrån våra egna behov och förutsättningar.

För oss är det helt obegripligt att sittande regering inte bjudit in Företagarna på Åland i de arbetsgrupper som arbetar med skattegränshanteringen och EU:s tullkodex. Som politiker måste man lyssna på dem som besitter erfarenhet och kompetens inom ett enskilt område.

Tyvärr har nuvarande, och även tidigare, regeringar arbetat enligt devisen ”kan bäst själv”. Det är förödande eftersom effektiv och pragmatisk politik bygger på samarbete med berörda aktörer. Det räcker inte med höranden i lagtingets utskottsbehandlingar av budget eller lagförslag. För att styra den politiska processen rätt från början måste berörda parter bjudas in att delta i det förberedande arbetet.

Ålands Framtid går till val på devisen ”Lyhörd politik”, det vill säga att vi lyssnar och tar åt oss ålänningarnas åsikter. Så måste det vara, särskilt i ett litet samhälle som Åland där kontakten mellan politiker och allmänhet är mycket tät. Det förutsätter samtidigt ömsesidigt förtroende för att fungera – ett förtroende som tyvärr inte finns alla gånger i dag, mycket beroende på att politikerna upplevs som maktfullkomliga och utan förankring i verkligheten.

Under nästa mandatperiod kommer Ålands Framtid att jobba för att tillsätta en brett sammansatt arbetsgrupp för att se över utmaningar och möjligheter med ett övertagande av beskattningen. Ålands Framtid har sett fördelarna länge, men rider inte på några höga hästar. En seriös diskussion om för- och nackdelar, olika system för förenklad byråkrati av skattehanteringen kräver lyhördhet och att alla parter känner delaktighet och inflytande.

Tillsammans kan vi åstadkomma någonting bra.

Ålands Framtid

Ove Andersson

Hanski Ramström

Magnus Jansson

Sam ”Knatte” Palén

Pia Eriksson

Roger Pettersson

Pelle Hägglund

Peter Sandberg

Jenny Sindén

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare