Publicerad 17 september 2019 kl. 22:06

Likvärdig lösning behövs för lärarutbildade

Att man får samma lön när man väl har blivit anställd är inte detsamma som att ha jämställda villkordå man inte kan bli anställd på grund av att kraven är skrivna för olika länder, men den skillnaden kan vi lämna därhän.

De två senaste utbildningsministrarna Johan Ehn (MSÅ) och Tony Asumaa (Lib) har inte lyckats driva tillräckligt stark politik för att lösa frågan på åtta år. Det är två mandatperioder.

De elever som gick i lågstadiet när detta började har nu tagit sig genom både högstadium och gymnasiestudier och påbörjat sina universitetsstudier utan att en lösning har nåtts. Detta är helt enkelt inte tillfredsställande.

Att lägga in ett villkor att det är arbetsgivaren som avgör om de vill betala på samma gång som landskapsandelarna till kommunerna dragits in av nuvarande landskapsregering är nästan ironiskt. Att tro att detta skulle leda till att kommunerna skulle förespråka ett betalt förfarande är nog naivt.

Vad som är mest skrämmande av allt detta är hur detta ska vara praktiskt möjligt. Vilken rektor kan vara intresserad av att anställa en lärare med svensk behörighet som behöver en handledare med sig nästan halva undervisningstiden i veckan? Någon sådan budget finns inte att hämta.

Nej, ett tips i all välmening är att vi ska jobba med prejudikat och likvärdighetsprincip i framtiden. Inte att vissa blir godkända med strötimmar och andra utan anpassningsperiod medan personer med omfattande yrkesbakgrund får back.

Ingen av våra högutbildade ungdomar väljer att komma hem om Sverige ger dem 35.000-40.000 kronor eller mer i ingångslön medan de här får kvarknappt 1.900 euro efter skatt. Få kommer att göra det valet efter fyra års universitetsstudier.

Det är en smidig likvärdig lösning vi måste jobba för och det är åtminstone jag beredda att göra.

Jonas Eriksson (C)

lärare vid GHS sedan över 20 år

kandidat i lagtingsvalet

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare