Publicerad 14 november 2019 kl. 21:57

Mer miljövänliga färjor och effektivare rutter

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

Med intresse läser man även om de miljövänliga uppfinningar och lösningar som Viking Line använder sig av på den nya färjan som byggs i Kina. Fiaskot med rotorseglet avskräcker dem inte att utveckla och prova nya innovationer. VL satsar även på miljövänligt bränsle till sina fartyg i stället för att installera miljövidriga avgastvättare (scrubbers). För mig som tänker grönt är det med stolthet jag åker rött.

Mina vänner på Åland undrar vad jag har emot taxfree-försäljning på färjorna? Jag är inte negativ till taxfreen som sådan, det är den för miljön onödiga omvägstrafik som färjorna måste göra för att få sälja skattefria varor, som jag är emot.

Det skulle vara bättre att kriterierna för att sälja varorna skulle vara att fartygen är registrerade på Åland och befälsposterna innehas av på Åland bosatta personer. Då kanske även den havererande åländska sjöfartsutbildningen kunde räddas.

Man frågar även hur trafiken på Vasa-Umeå klarar sig utan taxfree-försäljning? Ja visst, det går tydligen bra. En ny miljövänlig färja håller som bäst på att byggas, och man använder många av de naturvänliga lösningar som Viking Line tagit fram och utvecklat.

Elof West

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Barn i bild

Fler insändare