Publicerad 13 september 2019 kl. 22:06

Miljö i stället för klimat

Är jag en klimatförnekare? Eller en populist när jag säger att vi måste hålla mått i klimatfrågan? Jag vet inte och jag bryr mig inte heller. För mig är bara viktigt att vi inte förlorar oss i en hajp som kan bli dyrt för vårt samhälle, ja till och med kan vara skadlig.

Ämnet polariserar så pass starkt att jag fruktar att vi splittrar folk i olika läger och främjar en generationskonflikt. Låt mig berätta vad en bekant sade nyligen till mig:

”Hör du René. Min dotter, 18år, och jag pratade klimat. Mitt i allt började dottern skrika på mig och blev helt hysterisk. Hon grät och skrek att det är mitt och alla andra äldre vita mäns fel att jorden inom kort kommer att gå under och flickans framtid är total förstörd”.

Min bekant var bekymrad och frågade: ”Var det inte jag och vi andra flitiga kvinnor och män som byggde upp vårt trygga välfärdssamhälle?”

Vad händer? Ja. Vad händer med våra barn?

Här har vi ett exempel hur långt det hela har gått.

Vi måste begripa att vi inte kan rädda klimatet. Men vi kan fatta beslut som grundar sig på sunt förnuft för att skydda vår närmiljö. Vi måste kunna anpassa oss till klimatiska förhållanden som råder istället för att satsa stora summor eller bedriva förmynderipolitik för att sänka koldioxidutsläppet.

Dess påverkan eller skadlighet för klimatet är för mig inte entydigt bevisad. Inte heller den mänskliga faktorn i det hela även om många påstår att majoriteten av forskare är av en annan åsikt. Vetenskap är som tur ingen demokrati som fallet Galileo Galilei eller Albert Einstein tydligt har visat.

Så låt oss därför lugnt analysera och sakligt diskutera med alla åsiktsföreträdare i frågan. Mindre ideologi – mer sakpolitik. För Ålands bästa.

René Janetzko (Ob)

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare