Publicerad 14 november 2019 kl. 21:57

Myten om ”tvättsvampen i Föglö”

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Vad är då fakta i målet? Finns det en ”400 meter bred och många kilometer lång remsa av berg som tvättsvamp”, händelsevis ungefär lika bred som den bro Bengts bolag tilldelats entreprenaden på?

Nej, det finns det inte fog att påstå. Det vi och många andra känt till länge är att det borrades i berggrunden vid färjfästet i Degerby för ett antal år sen. Vid ett av dessa borrhål stötte man på svagt berg, som helt klart var kopplat till en större spricka i berget ute under Degerbyredden. Detta enligt personen som de facto borrade hålet och enligt andra personer på plats.

Varför är då berggrunden sprucken just där, och hur påverkar det tunnelsträckningen?

Man bör känna till att tre helt olika bergarter möts just vid och utanför Degerby färjfäste. Dessa har bildats under olika tidpunkter under årmiljonerna, och då trängt in och undan varann. Där tunneln ska gå finns inga förekomster av den bergart (Gabbro) som finns vid Degerby färjfäste, det är alltså frågan om helt olika bergarter!

Även den väldigt varierande berggrunden i Spetalsund är känd sedan länge, och ett av skälen till att vi tidigt uteslöt en tunnelsträckning just där.

Det vore dessutom ytterst anmärkningsvärt om de jobb Erikssons bolag gjort i Flisö och vid Nötöbron visar på ”likartade upplevelser”. Varför? Jo, därför att Flisö ligger långt inne i zonen med röd granit. Nötöbron å andra sidan ligger djupt inne i zonen med grå granit, tre kilometer från gränsen mellan röd och grå granit. På något sätt får jag bilden av att man dragit lite förhastade slutsatser, möjligen färgade av affärsmässiga hänsyn.

Redan förra sommaren gjorde vi seismiska undersökningar (refraktionsseismik) på de ställen där vi ville veta hur mötet mellan bergarter kunde ha påverkat bergets hållfasthet. Vi var särskilt noga med att mäta kring området där röd och grå ganit möts. Dessa undersökningar visade att inga extrema svaghetszoner, såsom Bengt Eriksson beskriver, kan påvisas i tunnelområdet.

Ett bra exempel på med vilken noggrannhet undersökningarna gjordes är att de har registrerat varenda gräns som finns mellan de olika varianter i den röda graniten som förekommer på sträckan. Dessa mallar exakt med Geologiska Forskningscentralens kartor. Knappast ett sammanträffande. Samma undersökningar gjordes alltså i sundet utanför södra Degerby, och resultaten motsäger det Eriksson lägger fram.

Vi har nu alltså gjort refraktionsseismik. Det finns nu även några fördefinierade ställen där vi kan göra kärnborrningar längs tunnelsträckningen. Detta stod klart för över ett år sen, men pengar fattas för jobbet. Naturligtvis kommer kärnborrningar att göras, bara vi bestämmer oss för var tunneln ska dras!

Det vi däremot nyligen gjorde, är ett mindre dagsjobb uppe på land i Degerby där vi längs en tänkt tunneluppfart borrade några hål där vi kartlade hur långt upp på land bergarterna trängt in i varann och förekomsten av vattenförande skikt. Dessa hål skapar även tre pilothål för de grundvattenmätningar som rekommenderats av Ramboll i den omfattande MKB vi låtit ta fram.

Mig veterligen är FS Links Ab de enda som gjort några som helst mätningar av berggrunden i det område som nu är aktuellt som tunnelsträckning.

Detta alltså fakta i målet, vilket borde vara basen för en diskussion i stället för spekulationer, gissningar och tyckande.

Hasse Holmström

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare