Publicerad 14 maj 2019 kl. 22:12

Nya intressanta doktriner?

I tidningen Ålands ledare av den 8 juni hänvisas till John O’Sullivan, karaktäriserad som brittisk journalist och konservativ debattör. En fryntlig äldre brittisk gentleman med något bedagade idéer alltså?

Nej, O’Sullivans meritlista rymmer mycket mer än så. Börjar nog så oskyldigt som rådgivare till Thatcher i slutet av 1980-talet och därmed alltså ingen tidig Brexit-fantast.

Det paranoida i den nya högern uttrycks förträffligt med maximen om att ”alla organisationer som inte är uttryckligt höger med tiden blir vänster”. En ”insikt” som knappast skapar någon heureka-upplevelse men onekligen en belägenhet att beklaga då det inte bara är vänstern som ska bekämpas utan också de egna hjärnspökena; den alternativa teorin att tingens ordning i sig har en inbyggd vänstertendens förefaller lite långsökt. 

Om den rådande ordningen hotas av regleringar beträffande plastkassar, kemikalier eller beskattningen av drivmedel så finns det knappt något land inom OECD, från Mexiko till Sydkorea, som kan betecknas som stabilt; frånvaron av bränsleskatter kännetecknar däremot länder som Saudiarabien och Gulf-staterna men detta får inte O’Sullivan att förlika sig med dem då islam också är en av den rådande ordningens många fiender. Kanske mer plausibelt än att misstänkliggöra de opolitiska organisationerna får väl erkännas.

Med tiden har O’Sullivans syn på EU och även den västerländska demokratin avvecklats. Detta antyds i hans eget språkrör, National Review, där O’Sullivan ger sin bild av UK:s nuvarande Brexitprocess: ” … att med bedrägliga metoder underordna United Kingdom i ett växande imperiums överhöghet”. Imperiet är förstås EU. (Vår lokala tidnings hälsning inför EU-valet?)

Och alla väljer vi ju våra vänner. Hungary Today kluckar belåtet i februari i år om när statsekreterare Balazs Orban förlänar O’Sullivan Ungerns Order of Merit och Orban påpekar hur mycket han lärde sig av O’Sullivan. Som bekant genomförde premiärminister Viktor Orban (släktskap? ingen uppgift) och hans Fidesz-parti nyligen en valkampanj där den judiske finansmannen Soros fick personifiera den västerländska liberala dekadansen; oklart om O’Sullivans lärdomar användes men O’Sullivan fann tydligen inget att invända. Det öppna degraderandet av just denna etnicitet blir i Europa speciellt delikat.

Cirkeln sluten: i Orbans Ungern nöjer sig inte staten med att reglera futiliteter som plastkassar och bensin utan partiet/staten vill också gärna behärska media, civilorganisationer och vadhelst Orban finner liberalt. Detta är O’Sullivan av i dag.

Inget av detta måste ju nödvändigtvis ha något samband med tidningens ideologiska omorientering att skaffa. Sammanträffandet kan dock få åtminstone en naiv läsare kan hysa vissa misstankar.

Peter Andersson

 

Ledarskribent Henrik Herlin svarar:

Det är få förunnat att genomleva ett helt yrkesliv i rampljuset och enbart prestera eviga sanningar. John O’Sullivan har i egenskap av journalist, debattör och ägare av sin egen tankesmedja sagt och gjort väldigt mycket, det mesta snarare ägnat åt den dagsaktuella debatten än till historieböckerna. Hans så kallade första lag kan dock anses vara en överlevare och kommer väl till pass när man diskuterar borgerlighetens svårighet att bibehålla initiativet i den samhälleliga debatten. Att han uppkallade lagen efter sig själv kan vi förlåta honom för.

För övrigt föreligger ingen ”ideologisk omorientering” på Ålandstidningens ledarsida. Vår ledarsida vilar på en borgerlig värdegrund vilket tillåter att ett flertal olika infallsvinklar ges plats. Vi försöker också uttrycka våra ståndpunkter i klartext. Eventuella misstankar är helt och hållet Peter Anderssons egna.

Frågan om hur Sverige inledningsvis hanterade pandemin är knappast intressant längre. Möjligen senare med facit i hand när hanteringen ska utvärderas.

Jag gick förbi Polisens tillståndsenhet. På dörren fanns en röd lapp uppsatt med information att vi i riskgrupp 2 var välkomna på tisdagar att göra våra ärenden och att vi ska ringa och boka tid före.

Chefredaktör Daniel Dahlén skriver att Åland närmar självförsörjning av el med vindkraft. Detta kan någon tolka som om man nästan kunde kapa Finlandskabeln och Sverigekabeln. Vindel kan ej lagras och den produceras enbart då det blåser.

Från Ålands Radio och Tv:s (ÅRTV) sida vi önskar förtydliga ett antal saker i debatten gällande tv-sändningar från Mariehamns stadsfullmäktige.

Farsen kring de två obundna lagtingsledamöterna, tillika blivande talman Bert Häggblom och Marcus Måtar fortsätter.

Det är lag på att hundar ska hållas kopplade. De hundägare som använder Tullarns äng som rastgård för sina okopplade hundar ska vara medvetna om denna lag.

Island ska öppna upp för turister. Hur gör de? Testning eller karantän? Vissa länder mäter kroppstemperaturen. Vad kan vi göra med kreativitet och säkerhet?

I Daniel Dahléns ledare den 22 maj framhålls planerna på en vindkraftspark i Torp, Eckerö, som en lyckad och säker satsning utan problem.

Med anledning av Daniel Dahléns ledare i måndagens tidning vill jag ge min syn på saken som förtroendevald i Lemlands kommunfullmäktige.

Frågan om att tv-sända stadsfullmäktiges sammanträden är betydligt vidare än bara en kostnadsfråga. Mariehamns socialdemokrater anser att sändningarna är viktiga för att stärka öppenhet och demokrati i staden.

Under mina snart åtta år i Europaparlamentet har jag skrivit hundratals spalter – om skarven, om Britanniens förhandlingar, om skog, om biodiversitet, om skatteflykt och om krångliga förhandlingar mellan politiska partier på hela spektret och med

Jag önskar framföra perspektiv samt förslag angående den nuvarande situationen för Ålands barn och ungdomar.

Polismästaren skriver att polisen i dessa coronatider gör sitt yttersta för att skydda kunderna mot smitta, till exempel vid förnyelse av körkort.

Barn i bild

Fler insändare