Publicerad 20 maj 2019 kl. 22:06

Privata fördelar bakom Gunells fokus på vindkraft?

En insändare av några moderater med Jörgen Strand i spetsen poängterar att ”Hållbar omställning kräver resurser”. Det blev inte helt klart om det även gällde miljö och klimat. Intressant att MSÅ kommer med i debatten. De är ju faktiskt med i den regering, som kör klimatracet.

Socialdemokraterna, med Nina Fellman och Camilla Gunell i spetsen, svarade: ”Självklart behövs det resurser för omställning.” Men vems resurser? Skattemedel?

I Sverige tyckte minister Per Bolund tydligen att de, som inte hade råd med bensinen skulle köpa en elbil. I Frankrike påstås den sista drottningen Marie-Antoinette ha sagt att om folket inte har bröd så kan de väl äta bakelser. Nå, hennes dagar slutade i giljotinen. Så fungerade det på den tiden.

På Åland har frågan om korruption dykt upp. En del tror att det förekommer, andra inte. Ingrid Zetterman (Lib) hade en intressant definition i en insändare: ”otillbörligt utnyttjande av den offentliga positionen för att uppnå privata fördelar; en otillbörlig sammanblandning mellan det offentliga uppdraget och privata intressen.”

Det fick mig att tänka på den socialdemokratiska ministern Camilla Gunell, som drivit på att stöda vindkraften. I värsta fall kan detta kosta skattebetalarna 14,1 miljoner euro – kanske de högsta subventionerna per kWh i EU. I en region, som kanske har de bästa förutsättningar för vindkraft. Läs: Har de lägsta produktionskostnaderna. Självklart stöder jag ren och förnyelsebar energi, men måste de åländska skattebetalarna verkligen stå för en så stor nota?

Men det slog mig att om vi har en minister, som aktivt verkar för att subventionera vindkraft med skattemedel och sedan far land och rike runt för att ragga röster för att själv kunna bli hela EU:s klimat-Greta, så är man väldigt nära gränsen för korruption, enligt IZ:s definition. Det är rimligt att tro att Camilla Gunell i EU-valet lagt fram ”Ålandsexemplet” med vindkraften under sin kampanj för att personligen kunna nå Bryssel. Alltså med hjälp av ett stöp, som hon själv föreslagit med hjälp av skattemedel. Passar det in på: ”Privata fördelar”?

I dag hamnar en minister inte i giljotinen, men bör nog inse att risken finns att anklagad för, eller åtminstone bli insinuerad för korruption, både i media och i lagtinget.

Stephan Toivonen

Åländsk Demokrati

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Valet må vara över men nu börjar det viktiga arbetet. Vi har en ny regering.

I en insändare i Ålandstidningen 11.11 gör Anders Gustavsson ovetenskapliga och felaktiga påståenden om vad forskning visar gällande risker med mikrovågsstrålning från mobiler, basstationer, wifi och nu aktuella 5G.

Jens Boeving skriver ett lite osammanhängande inlägg som jag tror ska stöda Stellan Egelands (Ob) påstådda icke-rasism genom att hänvisa till handtecknet som Egeland gjorde flera gånger under valvakan.

Budgeten för Åland visar och har under flera år visat på rejäla underskott, vissa år ner mot -18 miljoner euro.

Den goda nyheten den här veckan, åtminstone än så länge, är att en ny regering på Åland har börjat hitta sin form och sammansättning. Den dåliga nyheten är att inte Liberalerna finns med bland de partier som ska utveckla Åland den närmaste tiden.

Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

I en insändare i fredagens Ålandstidningen påstår Lisa Gustavsson att mobilstrålning ”ger dna-skador, neurologiska sjukdomar och cancer”.

De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Den nya nationella strategin för psykisk hälsa ger ramar kring hur vi i Finland ska jobba med psykisk hälsa fram till år 2030.

ÅHS chef för primärvården, svara gärna på hur ni tänker när ni inte sätter in ordinarie tjänster när det tydligt finns behov av det?

Barn i bild

Fler insändare