Publicerad 3 augusti 2020 kl. 22:00

Samarbetsanda och drivkraft behövs i KST

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland. Den 1 januari 2021 överförs barnskyddet, vuxensocialarbetet, funktionshindersservicen och annan social service från kommunerna till kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst (KST).

Detta är en av de största reformerna någonsin på Åland men bevakningen i media lyser med sin frånvaro. Allt detta ska nu äntligen ske efter årtionden av diskussioner, drömmar, förhandlingar och uppskjutna beslut. Att slå samman socialvården har haft fullt stöd från facket. Reformen har marknadsförts med allt blir bättre för alla; både för klienter och personal. Ingen av personalen ska behöva gå ner i lön, men självklart ändras arbetsuppgifterna.

Den 2 juli blev socialarbetarna kallade till samarbetsförhandlingar och där sade förbundsdirektören Katarina Dahlman att sammanslagningen till KST kan innebära sänkta löner då motsvarande arbete inte går att finna. Med på samarbetsförhandlingarna var även en advokat som hänvisade till rättsfall som hon inte hade med sig och inte heller informerat om i efterhand som utlovat. Nästa samarbetsförhandling är den 12 augusti och socialarbetarna väntar fortfarande på viss information.

Det bör även tas i beaktande att några arbetstagare redan finns inom KST och att liknande resonemang inte har förts vid dessa överföringar samt att vissa arbetsområden som nu finns inom kommunerna ska överföras i befintlig form. Det är för många fortsatt oklart hur dessa skillnader kan finnas då även dessa tjänsteinnehavare i viss mån torde få ändrade arbetsuppgifter.

Om KST inte blir det som vi alla drömt om kommer flera vilja byta jobb. KST måste arbeta för att ha personalen kvar för att kunna ge klienterna den service som lagen kräver inom lagens tidsramar. Det finns i dag inte arbetslösa socialarbetare, socialhandledare, familjearbetare eller handläggare att tillgå. Hur ska klienternas behov kunna tillgodoses?

Speciellt bristen på socialarbetare är stor. Det är redan i dag svårt att hitta behörig personal vid vårdledigheter samt längre sjukskrivningar och med den nya behörighetslagstiftningen kommer detta försvåras ytterligare. Personalen kommer bara att orka med arbetet under kort tid, om resurserna är för få och klientantalet fortsätter att öka. Lönenivån matchar inte den krav- och stressnivå som finns i arbetet och därför blir mångas karriär inom socialvården kortvarig. Arbetet är dessutom psykiskt tungt. Reformen i sig leder även till extra höga krav på personalen i form av ökad arbetsbörda i och med nya arbetsuppgifter, nya klienter och förändrade servicenivåer.

Vi måste alla arbeta för att vi ska ha en fungerande socialvård 2021 trots en stor reform, en ny lagstiftning samt att många får en ny arbetsgivare och chef. Att kalla socialarbetarna till samarbetsförhandlingar och där meddela om en sänkning av en lön som redan nu är för låg bidrar inte till det som KST behöver: samarbetsanda och drivkraft. Att sänka lönerna då de redan nu är betydligt lägre än i Finland motsätter sig Talentia Åland med full kraft. Om inte nu, när ska vår kunskap och kompetens värdesättas?

I beaktande bör även tas att på Åland har personalen, i jämförelse med Finland, ytterligare lagstiftning att ta hänsyn till i kombination med att juridisk vägledning, handböcker och fortbildning på svenska i de flesta fall saknas helt.

Med hopp om ett gott samarbete för ett framtida KST. På medlemmarnas vägnar,

Styrelsen för Talentia Åland

Äldrerådet har under sitt senaste möte diskuterat bland annat framkomligheten och boendet för handikappade och äldre, övervakningen av äldreomsorgen, ekonomi, ensamheten, det brutna indexet och de äldres medicinering.

Den senaste tidens rapportering om oroligheterunder kvällar, nätter och helgerhar väckt frågor kringdessorsakeroch konsekvensersamtvilkainsatser som behövsföratt allaålänningarskakänna sig trygga, i dag och i framtiden.

I och med den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 så är underskottet -84,8 miljoner. Det största underskottet i Ålands historia. Men inget jag vill eller kan klandra minister Torbjörn Elisasson (C) för.

I tisdags kväll hade jag lite småärende att göra på stan på vägen hem passerade jag Röde Orms retrobuss som var parkerad på bussplanen.

Resandet släpps fritt nu på lördag. De som kommer från Sverige möts av denna syn i Mariehamn. Prinsessan Corona kanske har gjort att rabatterna frodas, eller är det Törnrosas igenvuxna Borg – är det inte dags att snygga till detta?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Hamnbolaget vill kunna skrota restaurangbåten (ÅT 16/9). Rubriken gjorde mig glad.

Äntligen, äntligen finns det hopp att bli av med skrothögen som så länge ha fått stå kvar och förfula området!

Tack hamnbolaget!

Kh

Jag har sagt att jag inte ska göra negativa personliga politiska uttalanden i offentligheten men när Barbro Sundback (S) tydligen inte har några som helst skrupler längre på vad hon gör eller säger, måste jag ge svar på

tal.

Kultur- och fritidsnämnden, där Barbro Sundback tidigare var ordförande, beslöt 2018 att tacka ja till en niohåls discgolfbana, finansierad av Lions Club Mariehamn.

Den 16.4.2018 beslöt Barbro Sundback, i egenskap av ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Mariehamn, att placera en discgolfbana i Badhusparken.

Jag har alltid ansett Fixtjänst vara en institution i vårt samhälle och synnerligen välbehövd. Där har alla de som där vistas fått arbeta enligt sin läggning och förmåga och samtidigt känt att arbetet varit viktigt och meningsfullt för dem

I en motion till Mariehamns stad, med Camilla Gunell (S) som första undertecknare vill man att Mariehamns stad ska vara en föregångare när det gäller social hållbarhet och skaffa sig en HBTQIA-certifiering.

Så kom en ny rapport från Världsnaturfonden (WWF). Ryggradsdjuren i världen har minskat med nära 70 procent på bara ett halvt sekel.

Barn i bild

Fler insändare