Publicerad 20 augusti 2019 kl. 22:03

Skärgården missar tidernas möjlighet

Själva definitionen på feltänk är att göra samma sak gång på gång och förvänta sig ett annat resultat. Det är exakt vad som händer när landskapsregeringen bortser från att utreda vad en tunnel mellan Svinö och Degerby skulle kosta och vilka utvecklingsmöjligheter en sådan skulle skapa.

Genom att nu låta bygga en ny färja och en jättebro över orörd natur underhåller landskapsregeringen den pyspunka som sedan decennier tillbaka avfolkat skärgården. Man gör samma sak och hoppas på det bästa.

Det är beklämmande att se det motstånd mot utveckling som kommuniceras från landskapsregeringen. Man säger att man ”inte tror” på tunneln. Det är faktaresistent i nivå med alla de som tycker att klimatlarm är bara trams.

Man kan välja att inte tro på Gud eller livet efter detta eller hurdant väder det blir i morgon. När det gäller tunnlar talar bevisen för sig själva i den övriga världen.

Landskapsregeringen missar chansen att utveckla och väljer istället att lägga en tung och blöt filt över en region som behöver luft och framtidstro.

Fakta är följande. Den nya hybridfärjan kostar i dagens penningvärde 66,7 miljoner euro på 15 år. Den nya bron över Spettarhålet är beräknad till 25 miljoner euro och torde avskrivas på 30 år.

Nödvändig övrig infrastruktur som el och en ny kaj på Svinösidan etcetera kan med säkerhet uppskattas till 4 miljoner euro. Det betyder att den nya trafiklösningen som ställer Degerby offside och förutsätter rejäla investeringar även på Föglös östra sida går lös på 95 miljoner euro – bara på de första 15-30 åren.

En tunnel beräknas, baserat på siffror från Färöarna, Island och Norge, kosta 12.000 euro per löpmeter. Sträckan mellan Degerby och Svinö är 9.500 meter. Därmed landar vi på 114 miljoner euro. Den kostnaden kan spridas ut på minst femtio år, antagligen mycket längre, och finansieras av utomstående institut som vill ha långsiktiga och säkra placeringar.

En tunnel är en fast konstruktion till skillnad mot ett fartyg som har en begränsad livslängd och en bro som kräver årligt underhåll. Kostnaden per år blir rejält mycket mindre om man bygger en tunnel i jämförelse med att fortsätta köra färjor och vinsterna uppstår från första dag.

Det som händer nu två och en halv månad före valet är bedrövligt med tanke på skärgårdens framtid. En tunnel skulle förändra läget i grunden och skapa möjligheter som inte ens går att gissa sig till. I stället väljer landskapsregeringen att göra precis som förut och dessutom betala mer.

Åland får det oerhört kämpigt framöver om det är så här vi ska utveckla vårt landskap och vår självstyrelse. En tunnel skulle i ett enda slag medföra enorm förbättring på hållbarhetsområdet och dramatiskt minska utsläppen vilket landskapet i vart fall till pappers gärna vill stödja.

Till sist. I eftertankens kranka blekhet framstår misslyckandet att bygga tunneln år 2007 som bedrövligt. Hade man då genomfört projektet hade vi sedan minst fem år tillbaka betraktat Föglö som en del av fasta Åland och vi hade haft en bättre totalekonomi och mer livskraft i skärgården.

Det vore eländigt om vi misslyckades ännu en gång.

Jörgen Pettersson (C)

lagtingsledamot

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare