Publicerad 7 augusti 2019 kl. 22:00

Skattegränsen bör finnas kvar – men i ny tappning

Företagarna på Åland skrev nyligen: ”Dags att omvärdera skattegränsen.” De skrev om problem med skattegränsen och stagnationen inom den privata sektorn. De anser man borde ha infört en avgift, som kunde ha gett de åländska företagen med tiotals miljoner.

Åland Gallup (NÅ) hade frågan ”Vill du avskaffa skattegränsen?” 52 procent av de som kunde ta ställning svarade ja. Av de som stöder Åländsk demokrati ville 64 procent av de, som kunde ta ställning, avskaffa skattegränsen.

Trots att jag ledde en namninsamling för en folkomröstning då skattegränsen skulle införas, så anser jag att skattegränsen bör vara kvar. Men systemet bör omvärderas, utvärderas och genomgå en förändring.

Målet med folkomröstningen var att alla skulle få säga sin mening. En stor seger för skattegränsen hade gett en starkare förankring. Ett starkt motstånd hade kanske lett till att man genast försökt att kompensera de negativa effekterna. Då hade vi kanske inte haft den splittring, som ännu råder.

Företagarföreningen nämner en avgift. Samma tankegång låg bakom min åtgärdsmotion ”Revidering av landskaplagen om resandeavgift”. Vi har nämligen en lag som inte tagits i bruk.

I lagtingsdebatten sade jag att det finns två alternativ till att minska problemen med skattegränsen. Vi kan försöka minska problemen (vilket inte lyckats alls) och vi kan försöka kompensera för olägenheterna, vilket man inte ens försökt med. Vi kan ta skattemedel, eller av någon, som gynnas av skattegränsen, vilket jag förespråkar.

Min tanke är att man tar en avgift av alla passagerare som passerar Åland enligt resans längd. Tack vare antalet miljoner så skulle avgiften bli 10-20 cent per pax mellan Tallinn och Stockholm. 0,5 cent på kortrutterna.

Petri Carlsson (MSÅ) var först med att såga förslaget. Tony Wikström (S) var tvåa. John Holmberg (Lib) höll ett anförande och talade om ”skrivbordsberäkningar” och att avgiften var en ”blöt handduk”, som sett till övriga kostnader ”försvårar affärsverksamheten”. Alltså 10-20 cent per passagerare Sto-Tal.

Regeringspartierna visade tydligt i vems ledband de går. Borde jag ha kallat det klimatavgift? Avgiften kunde också bara tas av dem, som passerar Åland.

I åtgärdsmotionen ”En analys av utvecklingen av exporten och dess kostnader” (3/2019) föreslog jag att man skulle göra en analys av utvecklingen av exporten från Åland samt utvecklingen av kostnaderna för exporthanteringen. ÅSUB:s siffror visar att BNP/capita har stampat på ställe under ett decennium på Åland. En orsak är att exporten har stagnerat. År 2003 var exporten 118 miljoner euro. 2012 var den 300 miljoner. Sedan har den legat på samma nivå.

Tanken var att undersöka hur kostnaden för exporten påverkat utvecklingen av exporten. Sedan kunde man stöda företagen via passageraravgiften.

Min tredje åtgärdsmotion om skattegränsen hade rubriken: ”Ålands landbaserade turism 2030 – En vision i ljuset av det åländska skatteundantaget.”

Turismens totala andel av BNP (2013) var 20 procent, medan den landbaserade turismens andel bara var 4 procent. Antalet inresande ökade med 50 procent från 1997 till 2007, men har sedan minskat. Trots att John Holmberg i sin kritik mot avgifterna påpekade att ”turismen är den bransch, som växer kraftigast av alla globalt sett.” Men värst är att antalet övernattningar har minskat från 560.000 år 1997 till 410.000 år 2017. Från 0,4 per inresande till 0,2. Om trenden fortsätter så har vi ingen landturism att tala om 2030. Därför ville jag initiera en debatt i denna fråga.

Det blev en livlig debatt i lagtinget (nästan halva lagtinget deltog) och många höll med i sakfrågan, glädjande nog. Tyvärr har motionen blivit liggande i finans- och näringsutskottet, vilket tyvärr är mer regel än undantag för oppositionens motioner. Men det nalkas val och kanske någon vågar ta upp debatten igen.

Stephan Toivonen (ÅLD)

Del två publiceras på kommande insändarsidor. Red.

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare