Publicerad 13 augusti 2019 kl. 22:00

Skatteundantaget är Ålands livsnerv

Skatteundantaget har tjänat Åland väl. Men med EU-medlemskapet kommer även en i det närmaste förlamande byråkrati som givetvis utmanar fördelarna. Vi hade varit bättre rustade med nödvändiga åländska särrättigheter om vi hade haft ett säravtal med EU som Kanalöarna eller Europas mikrostater har. Men möjligheten att välja finns inte just nu.

Också före Ålands inträde i EU var skattegränsen mot Sverige nyckeln och en förutsättning för att färjetrafiken mellan Åland och Sverige kunde utvecklas och kraftfullt bidra till utvecklingen av turismen, företagandet, arbetsplatserna och välståndet på Åland.

När våra hårt arbetande företagare nu vill aktualisera diskussionen om skattegränsen behöver man komma håg detta faktum:

Utan skattegräns, det vill säga utan skattefri försäljning på färjorna till och från Åland, skulle vårt örike hamna i en mycket prekär situation, i en negativ spiral som inte kan förutses eftersom vi tycks tro att det är givet att vi har täta, förmånliga och tillförlitliga året runt kommunikationer.

ÅSUB skrev 2012 i en utredning: ”Den åländska ekonomin är till stora delar uppbyggd kring den taxfree-baserade rederinäring som i dag utgör kärnan i norra Östersjöområdets största maritima kluster. BNP per capita, den ekonomiska tillväxten, befolkningsutvecklingen, sysselsättningen och hushållens samlade inkomster är till betydande delar beroende av den ekonomi och den sysselsättning som trafiken på de skattefria sjörutterna mellan Sverige, Åland, Finland och Estland genererar.”

Färjesjöfarten är på alla sätt Ålands livsnerv. Men det är inte bara Ålands. Av de cirka 10.000 (finns ingen nyare siffra) direkt och indirekt anställda som rederiklustret sysselsätter är cirka tre fjärdedelar bosatta utanför Åland, främst inom södra Finland och Stockholmsregionen.

Låt oss, gud förbjude, tänka oss ett scenario där Ålands skatteundantag och den skattefria ombordförsäljningen på färjorna upphör. Detta skulle få oanade följder för den ekonomiskt och sysselsättningsmässigt tunga och redan i dag ansträngda färjenäringen. Stora delar av det landbaserade åländska näringslivet skulle hamna i en negativ spiral.

Effekterna på ekonomin och arbetsmarknaden skulle bli avsevärda med konsekvenser och behov på ekonomiska anpassningar bli omfattande. För att inte tala om arbetslösheten.

Enligt ÅSUB:s statistik från 2018 uppskattas den åländska landturismens sysselsättande effekt vara mellan 670 till 910 personer och för hela turismen mellan 2.400 till drygt 3.400 personer.

Vilka blir då de viktigaste förlorarna vid ett taxfree- stopp? Enligt mig följande:

• Rederier och anställda på fartyg med skattefri ombordförsäljning på rutterna via Åland

• Underleverantörer och transportföretag och anställda som är beroende av efterfrågan inom den taxfree-baserade sjöfarten

• Bilburna och privatpersoner som utnyttjar taxfree-trafikens förmånliga och bekväma trafikutbud, Export- och importfirmor som regelbundet använder färjornas bildäck för sina transporter

• Hamnar, myndigheter och anställda vars inkomster och sysselsättning är beroende av den taxfree-baserade färjetrafiken.

Så bästa läsare och vänner: tänk efter före.

Rolf Granlund (ÅF)

Med spänning kastade jag mig över det nya regeringsprogrammet för att läsa om den nya regeringens planer för äldreomsorgen.

Angående regeringens eventuella kostnader för avbryta kortrutten/tunnel till Föglö. Här är mina svar på frågorna.

• Vad kommer skadestånden bli på avbruten upphandling av kortrutten?

Sent ska en syndare vakna.

I den ursprungliga insändaren från S-lagtingsgruppen kritiserades Obunden samling och dess partiledare för att man tillåtit att jag fick ställa upp som kandidat i lagtingsvalet trots att jag av Åbo hovrätt hade dömts till ett villkorligt fängelsst

Då Alexander Kerenskijs provisoriska ryska regering störtades 7 november 1917 i vad som senare kom med sovjetisk terminologi att kallas ”oktoberrevolutionen” blev följden en skarp tudelning av det politiska fältet i Finland.

I början av mars 2019 fick styrelseledamoten Birgitta Johansson, ledamot av stadsstyrelsen, i uppdrag att boka ett presentationstillfälle inför stadsstyrelsen där utvärderingar, erfarenheter och arbetssätt skulle presenteras.

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Barn i bild

Fler insändare