Publicerad 16 oktober 2019 kl. 21:57

Slopa inte gränsen för studiestödet

Tack för att du väljer Ålandstidningen!
I oroliga tider är det extra viktigt med pålitlig journalistik. Artiklar som innehåller samhällsviktig information om coronakrisen är därför öppna för alla på vår sajt.

I debatten kring studiestödet saknas perspektiv på varför vi i dag har en gräns för hur mycket du får tjäna och ändå behålla ditt stöd. För det finns flera goda orsaker till att vi har en gräns för hur mycket du får tjäna och behålla studiestödet.

Vi har i dag ett generöst system för arbete under studierna. Du får tjäna nästan 1.000 euro i månaden under studieåret och obegränsat under sommarmånaderna.

Det är i dag en utmaning att få människor att gå klart sina utbildningar och ta ut sin examen just för att de börjar arbeta under studietiden. Detta förvärras genom att ta bort gränsen helt och uppmuntrar människor att studera så länge som möjligt. Det förlänger studietiden och är således ett dåligt samhällsekonomiskt drag.

En slopad gräns innebär en återgång till välfärdssystemets begynnelse där vi har ett bidrag som är lika för alla oavsett ekonomisk situation. Av detta finns i dag endast barnbidraget kvar som en rest.

Utvecklingen riskerar, i likhet med barnbidraget som inte höjts sedan 2007, att gå mot att studiestödet hålls på samma nivå och tvingar människor till arbete under studietiden.

Människor som saknar behov av stödet får det, samtidigt som det riskerar bli för lågt för de som av olika anledningar inte klarar av att arbeta samtidigt som de studerar.

Det handlar även om hurdant samhälle vi vill ha. Jag tror personligen på individens styrka och förmåga att göra rätt för sig. En människa med ett välbetalt arbete klarar sig utan dessa bidrag. Kostnaden för den slopade gränsen kunde exempelvis i stället användas till att sänka matkostnaden för studenter på Åland.

Det finns inkomstgränser för bidrag av en orsak och det är för att skapa ett rättvist system där de som arbetar får mer än de som sitter stilla. Samtidigt bygger vårt välfärdssystem på en fördelningspolitik där människor i behov får stöd och människor som klarar sig själva blir utan.

Christian Wikström

partisekreterare, Obunden Samling

Tack Hanna för svaret på min insändare fast att det, som du skrev inte är en inbjudan till debatt. Låt mig ändå komma med några synpunkter.

Det brukar sägas att det är som mörkast innan det ljusnar. I våras var det onekligen mörkt för åländsk sjöfart.

För många av oss har den senaste tidens påtvingade isolering inneburit en exceptionell omständighet. Men för andra hör social isolering och ensamhet till vardagen. Närmare bestämt en tiondel av Finlands befolkning upplever fortgående ensamhet.

Jag önskar att alla skulle ta sig tid att lyssna på Sommar i P1 den 9 juli då Eveline Jacobson som är intensivvårdssjuksköterska berättar om sin avdelning på Mälarsjukhuset i Eskilstuna så som den såg ut innan och under pandemin med covid-19.

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Barn i bild

Fler insändare