Publicerad 19 augusti 2019 kl. 22:03

Slopa licenser eller gör systemet tydligare

I dagarna inleds årets rådjursjakt på rådjursbockar (handjur). Detta fick mig att tänka på om och i sådana fall hur landskapets förvaltningsplan gällande rådjur ser ut.

Som sig brukligt i dessa tider så sökte jag på nätet utan att det gav några egentliga svar på mina frågor gällande om det finns en övergripande plan för hur vi på Åland ska förvalta rådjursstammen.

Efter några mail till jaktförvaltare Robin Juslin som förtjänstfullt svarade på mina frågor så fick jag i princip till svar att det nog finns en plan men att den egentligen inte är bindande.

I den lag som reglerar rådjursjakten finns ingenting skrivet om vilka djur man ska prioritera vid jakten. Landskapets rekommendation är dock att 50 procent av de rådjur som fälls bör vara killingar.

Detta är något som enligt Juslin framgår i de licenser som jaktlagen får beviljade. Bara genom att ändra detta så skulle mycket vara vunnet om målet faktiskt är att stammen ska minskas.

Personligen ställer jag mig frågande till varför det över huvud taget krävs licenser för att bedriva jakt på rådjur. Den eventuella nyttan med licenser borde rimligen vara den att man i hela landskapet ska ha likadana bestämmelser och att på detta viss styra rådjurs stammen i den riktning som är den bästa.

Exakt vad som skulle vara det bästa råder det troligtvis olika uppfattning om och bara det är skäl nog att ta sig en närmare titt på dagens bestämmelser.

Dagens regelverk betyder alltså att varje enskilt jaktlag själva sätter upp riktlinjer gällande vilka djur som bör eller inte bör fällas. Den rekommendation som i dag går ut till jägarna är i princip verkningslös eftersom det skjuts betydligt färre rådjur än vad det beviljas licenser. Med andra ord är den förvaltningsplan som finns i dag endast en vision.

I stället borde man i lagen peka med hela handen mot det mål landskapet faktiskt har med rådjursförvaltningen. Vilket detta mål ska vara och hur det uppnås tänker jag inte gå in på i detalj.

Vidare är det nog dags att man åtminstone ser över kriterierna för att ens få söka licens. Det är inte rimligt att det som idag ska krävas 150 hektar markområde för en rådjurslicens. Detta gör det i princip omöjligt för den enskilde att söka licens.

Det är inte alla jägare som är med i ett jaktlag. Du kanske äger ett par hektar utan tillhörande mantal eller av andra orsaker inte är intresserad av, eller välkommen i, ett jaktlag. I sådana fall finns det idag ingen möjlighet att bedriva jakt ens från ett torn på din egna mark trots att det finns gott om rådjur.

När vi ändå är inne och ändrar i lagen så kunde man gott kunna förlänga den senare delen av rådjursjakten till januari månads slut för att på så vis minska stressen både för jägare, hundar och framförallt viltet.

Nej, antingen bör vi helt skrota dagens licenssystem eller så ska det ändras så att det tydligt framgår vad målet är. I tillstånden kunde man med fördel skriva att 50 procent av de djur som fälls ska vara killingar. Det bör även göras enklare för den som vill bedriva jakt att få göra det.

Jag tycker om rådjur, de är otroligt vackra djur men en avskjutning är absolut nödvändig av denna invasiva art i brist på naturliga predatorer och en bindande tydlig viltvårdsplan vore verkligen till nytta.

Avslutningsvis vill jag önska alla jägare lycka till vid årets jakt.

Conny Nylund(Ob)

lagtingskandidat

Landskapsregeringen tog ett nödvändigt beslut genom att säga upp avtalet gällande elhybridfärjan. Jag har ofta fått frågan varför jag är emot kortruttssatsningen.

Föreningen Rädda Lumparns styrelse har i en insändare 28.2 framfört sig arbeta för att ”öka kunskap och intresse för lokalt vattenskyddsarbete”.

Ett varmt tack till Gerry Allgode som visar stor kunskap ochomtanke om oss ålänningar genom sitt engagemang mot utbyggnaden av 5G-nätet.

Mariehamns energi är den enda kvarvarande landbaserade verksamheten på Åland som i dagsläget fortfarande nyttjar tjockolja.

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

Barn i bild

Fler insändare