Publicerad 9 september 2019 kl. 22:06

Studerande i Sverige – välkomna hem?

En viktig sak som vi behöver tänka på i vårt åländska samhälle är att erbjuda goda möjligheter för våra ungdomar att återvända efter utbildning.

I dagens läge läser cirka 70 procent av våra universitetsstuderande på den svenska sidan, men bara hälften av dessa återvänder. För att möjliggöra en ökning av denna andel återvändare vill jag jobba för en åländsk politik där vi utnyttjar vår egen lagstiftningsbehörighet på utbildningsnivå så att till exempel en svensk grundskollärarkompetens jämställs med en finsk.

I en alltmer rörlig värld ställer man här upp hinder för våra egna ungdomar genom att inte godkänna de högre högskoleexamina de har på en jämlik nivå med finländska examina. I Sverige är dessa ungdomar högintressanta på arbetsmarknaden med god ingångslön, här verkar nuvarande landskapsregering inte vilja ha dem.

Om vi inte försöker se till att med alla möjliga medel göra Åland till ett attraktivt och välkomnande alternativ för våra ungdomar och andra med en examen som inte passar i våra nuvarande rent ut sagt trånga kriterier så kan vi nog bara drömma om att vi ska kunna locka till oss unga välutbildade människor.

Jonas Eriksson (C)

kandidat i lagtingsvalet

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare