Valdebatt på Alandica

Publicerad 23 juni 2019 kl. 22:00

Subventioner till grön el är en komplex fråga

Jonas Holmström bemöter i ett fränt inlägg vår artikel om erfarenheter av subventioner till (vissa typer av) förnyelsebar elproduktion. Vårt blygsamma syfte var att bidra med underlag till en debatt i en ganska komplex fråga, inte att lägga oss i en intern åländsk fråga.

Subventionerna (i form av elcertifikat) till förnyelsebar elproduktion i Sverige har inte fasats ut. Skälet till att vindkraftsindustrins lobbyorganisation argumenterar för ett stopp är att de vill värna om ägarna till äldre och dyrare vindkraftverk. De riskerar helt enkelt att gå i konkurs utan subventioner, medan nyare vindkraftverk är konkurrenskraftiga och överlever utan stöd, dvs. på marknadens villkor. (Se debattartikel av Svensk Vindenergi i Ny Teknik 17/4 2019). Noteras kan att vi i vår studie räknar med att elcertifikaten medför att omkring 100 miljarder svenska kronor omfördelas från elkonsumenter till kapitalägare. En inte helt oäven och rimligen inte förmögenhetsutjämnande transferering!

En trolig konsekvens av subventionerna till ”gröna” producenter i Sverige är att det tidigt (2003–) investerats i dyr teknologi. Utan subventioner hade sådana investeringar inte kommit till stånd utan marknaden hade avvaktat den teknologiska utveckling som sänkt både fasta och rörliga kostnader för vindkraften och så småningom gjort den lönsam. Därigenom skulle svensk ekonomi ha sparat stora belopp.

De tyska elsubventionerna (via till exempel feed-in tariffer som särskilt gynnar ”omogna” produktionsmetoder) har inte heller varit särskilt framgångsrika enligt tyska forskare*. Hela det tyska Energiewende, deras väldiga satsning på förnyelsebar energi, framställs för övrigt av deras egen revisionsmyndighet (Bundesrechnungshof) som en katastrof.

I USA har forskare jämfört delstater med (amerikanska varianter av) elcertifikat och delstater utan sådana subventioner. De kan inte finna någon skillnad mellan hur mycket ”grön” el som produceras i delstater med respektive utan subventioner*.Med andra ord verkar subventionerna mest ha utgjort en omfördelning från konsumenter till producenter, men också snedvridit elmarknadens funktionssätt och därmed vållat den amerikanska ekonomin reala kostnader. Andra amerikanska studier framhåller de extra balanskostnader som intermittent elproduktion vållar; i varje ögonblick måste produktionen precis svara mot efterfrågan och vindkraft anpassar sig inte till sådana förhållanden utan levererar när det blåser, annars inte. En nyligen gjord studie av ledande amerikanska ekonomer menar att elcertifikaten därigenom vållat amerikansk ekonomi betydande merkostnader*.

En tidig studie av att införa elcertifikat i Norge pekade på årliga samhällsekonomiska merkostnader i storleksordningen 1 miljard norska kronor*.

Detta sagt mer som ett komplement till vår artikel. Huruvida internationella studier har någon bäring på åländska förhållanden kan vi inte bedöma. Vi bara redovisar lite internationella studier och erfarenheter i en måhända naiv förhoppning att de ändå tillför väsentliga bakgrundsfakta.

* Vi tillhandahåller gärna referenser.

Per-Olov Johansson,

professor emeritus nationalekonomi, Handelshögskolan, Stockholm och CERE.

Bengt Kriström,

professor naturresursekonomi, institutionen för skogsekonomi, SLU-Umeå,och CERE

Inför kommande mandatperiod ligger en kommunreform på bordet där 15 av Ålands 16 kommuner förväntas slås ihop till tre.

Vi vill investera i alla människor. De med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får inte det stöd de behöver. Linda Jenssens bok Inkluderingskompetens visar hur enkelt det skulle vara att NPF-säkra dagis och alla skolstadier.

Alla som utbildat sig i utlandet och som tvekar komma hem igen: Kom hem efter utbildningen och bygg upp ditt land med ett eget system som är anpassat till 30.000 invånare.

Det handlar om mod, om uthållighet, att vara tydlig, att veta vart man är på väg och att driva sin linje. Jag vill är en bra början på en mening!

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera.

Delgeneralplanen för centrum är i sitt slutskede och kommer, förhoppningsvis, att klubbas inom några månader. Stan har många intressanta projekt framför sig men ett område som borde prioriteras är norra Mariehamn.

Vi lever i ett kunskapssamhälle i ständig utveckling. Den åländska befolkningen har genom tiderna gått mot framtiden med kunskap som inhämtats på eller utanför Åland.

Beslutet om fiskekvoterna som togs den 14 oktober är mycket allvarligare än att fiskekvoter minskas eller förbjuds. Den åländska självstyrelsen har fått sig ytterligare en knäpp på näsan.

En av de mest akuta frågorna som vi måste ta tag i staden omgående är vårt enorma problem med demens- och äldrevården. Det är också en av Moderaternas stora valfrågor.

Var sker den offentliga servicen? Landskapet ansvarar för gymnasialutbildningen och Ålands hälso- och sjukvård där kommunerna i tiden hade ett medfinansieringsansvar.

I dag uppmärksammas den internationella ryggdagen. Temat för i år är att aktivera ryggen eller ”Get Spine Active”. Sedan 2012 har syftet med World Spine Day varit att öka medvetenhet om ryggsmärta och andra ryggbesvär.

De allra flesta ålänningarna värdesätter att sjukvård, skola och äldreomsorg fungerar och prioriteras. I en valrörelse lovas det mycket och just välfärden är populär att värna om.

Kommunernas socialtjänst, KST, förefaller vara en bra reform. Med införandet av KST får vi förutsättningar för ett bättre fungerande barnskydd som också fungerar på samma sätt över hela Åland.

Barn i bild

Fler insändare