Publicerad 26 januari 2020 kl. 22:00

Svensk lärarutbildning missgynnas på Åland

I tisdagens Ålandstidningen (21 januari) kunde vi läsa hur en arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda hur en svensk lärarexamen ska kunna kompletteras för att motsvara behörighetskraven på Åland. Denna grupp ska titta närmare på behörighetskraven och klarlägga möjligheten att godkänna klasslärare för årskurserna 1-3 och 4-6.

När arbetsgruppen nu ska se över den svenska lärarutbildningen ber jag er att ordentligt fundera ett varv till kring vad specifikt en svenskt utbildad lärare saknar i jämförelse med en finskt utbildad lärare.

I Sverige krävs det fyra års heltidsstudier för att bli behörig lärare i tre årskurser. Den finska utbildningen är upplagd så att man efter fem års heltidsstudier är behörig som klasslärare i sex årskurser. Detta innebär att den svenska lärarutbildningen lägger mer tid och fler högskolepoäng per i slutändan behörig årskurs.

En svenskt utbildad lärare bör direkt bli behörig att undervisa i de årskurser man är utbildad till i Sverige, även på Åland (antingen årskurs 1-3 eller 4-6). Hoppas att detta är något som arbetsgruppen också kommer fram till då en svensk lärarutbildning i dagsläget missgynnas på Åland. En fyra års utbildad lärare i Sverige är tvungen att komplettera och bevisa sin kompetens för att få arbeta som klasslärare på Åland och få full lön för det.

Trots att Åland och Sverige använder sig av olika läroplaner kan inte det vara en befogad orsak till att en svenskt utbildad lärare missgynnas på Åland. Som lärare är man utbildad att läsa och tolka läroplaner för att skapa en undervisning utifrån det. Lita på oss, vi behöver ingen fortbildning eller något bevis på att vi klarar av att tolka Ålands läroplan, vi har redan flera års utbildning i läroplanstolkning.

Samtidigt får föräldrar undervisa sina barn genom hemundervisning på Åland. De barn som får hemundervisning på Åland ökar snabbt. Enligt SVT:s Aktuellt (22 januari) finns det i dag 67 barn som får hemundervisning på Åland.

Hemundervisning i all ära, men att föräldrar har rätt att ta ansvar över hela grundskoleutbildningen för ett barn, medan en legitimerad lärare utbildad i Sverige inte har det, känns skevt. Hur kan man på Åland anse att en person helt utan pedagogisk utbildning kan vara kapabel av att undervisa utifrån åländsk läroplan, medan en lärare med fyra års utbildning i Sverige inte är det? Är inte det märkligt?

Inom alla andra yrken uppmuntras ålänningar att utbilda sig, för att sedan återvända tillbaka till Åland. Men lärarstudenter som väljer Sverige framför Finland ska behöva bevisa sin kompetens i form av ett kompetensprov för att få komma tillbaka till Åland och utöva sitt yrke. Det känns både orättvist för oss berörda, samt otaktiskt och oförståndigt för Ålands del.

”Lärarstudent i Sverige”

Rädda Barnen har som barnrättsorganisation fokus på barn och särskilt på de mest utsatta barnen i vårt samhälle.

Ett genmäle till insändaren ”Bättre kan ni, Lumparns vänner!” (27.2).

Efter fem år av intensivt arbete var det äntligen dags för stadsfullmäktige att diskutera ett förslag till ny delgeneralplan för stadens centrum. Förslaget återremitterades av stadsfullmäktige till stadsstyrelsen.

Svar på infrastrukturminister Christian Wikströms ”5G-insändare” (27.2).

”Att tillåta utbyggnad av 5G-nät på Åland skapar förutsättningar för etablering av nya företag som behöver en digital infrastruktur”.

Ålandstidningens chefredaktör Daniel Dahlén inleder i ledaren den 24 januari en debatt med anledning av bland annat Hammarlands kommuns investeringar i bostadsområden.

Man satsar mycket tid och resurser på att locka folk till Åland. Massiva reklamkampanjer för att locka hit behörig personal och fackkunskap. Vi behöver kompetens, vi behöver utveckling och vi behöver arbetskraften och inflyttningen.

Regeringen Sanna Marin inför förlängd läroplikt för att säkerställa att alla unga upp till 18 år får en gymnasial utbildning.

Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett väktarråd även på Åland.

En raket i postlåda, ett hot mot en skola, stökiga ungdomar i ett centrum, ungas användande av droger, självdestruktivitet, skärm- och spelberoende, listan kan göras lång.

I bostadsmarknadens reklam används ofta ordet ”torp” som ett positiv säljargument för hus, trots att det ingenting har med torp att göra.

Föreningen Lumparns vänner framför att rapporten ”Finbydiket: Hur blev det så här” presenterar en sammanställning över de verksamheter som medfört och medför näringsbelastning till det övergödda Finbydiket i Sund.

Tack Ann-Catherine Renfors (21.2) för att du uppskattar mina svar på din artikel 12.2. Jag har inte de problem du brottas med – men jag kan förstå hur svårt det är för dig och alla andra i samma situation.

Beslut om att samtycka till utbyggnad av 5G-nätet på Åland togs av mig på enskild föredragning den 28 januari detta år.

Barn i bild

Fler insändare