Publicerad 21 augusti 2019 kl. 22:03

Tänk en gång till om hybridfärjan

Efter landskapsregeringens olycksaliga beslut i slutet av förra veckan har jag fått frågan av många om vad jag, som lagt ner mycket tid och pengar på att jobba för en tunnel, tycker om detta.

Vi har försökt hålla möjligast diplomatiska dialog, ibland monolog, så här långt. Vi har försökt undvika att recensera andras projekt, och istället försökt berätta om fördelarna med vårt, men det har uppenbarligen inte burit frukt på ett sätt som man kanske kunde hoppats.

Med en optimistisk och konstruktiv inställning så hoppas jag fortsättningsvis att nuvarande regering inte planerar att bedriva ”den brända jordens politik” och sätta detta halvfärdiga projekt i famnen på nästa regering, med bindande avtal.

Det nuvarande projektet är resultatet av en politisk kompromiss mellan tre partier. Det är fullt förståeligt att man måste kompromissa, även för en infrastrukturminister som själv motionerat och propagerat för en tunnel flera gånger.

Ibland måste man ändå förstå att kompromissen utmynnade i något så urvattnat och icke-värdeskapande att projektet inte borde genomföras. Det är dags att inse att vi är i det läget nu.

Min åsikt är att Gripöprojektet i sin nuvarande form är dyrt, ovälkommet och medför litet eller inget mervärde för någon av dess intressenter. Här är några motiveringar:

Färjeupphandlingen blev nästan 20 miljoner dyrare än tänkt. Merkostnaden är alltså lika stor som kostnaden av en helt ny, fin skärgårdsfärja!

Driftskostnaden för färjan är betydligt högre än för Skarven som går till Föglö idag. För detta får man en flakfärja med en liten salong och 20 minuters färjresa till en blåsig udde mitt i ingenstans.

Det sägs att ”LR får dra av elförbrukningen, 40 euro per megawattimme för färjan från årsavgiften”. Man köper alltså el för ett belopp och säljer den till färjeoperatören för ett lägre belopp och kallar det ”intäkt”.

Det sägs att hybridfärjan lätt kan flyttas till en annan linje. Det är inte riktigt sant. För det första måste färjan ha batterikapacitet för att köra en längre sträcka än Svinö-Mellanholm. För det andra måste båda de nya ändhamnarna ha en ny klaff, elmatning och laddinfrastruktur. För det tredje så måste man fortsättningsvis betala färjeoperatören de 4,5 miljoner euro per år som avtalats.

Det sägs att ”bron och färjan är vägen till tunnel”. Det vore trevligt om det vore sant, men förefaller osannolikt. De höga kostnaderna hittills gör det allt svårare att lägga ner projektet.

Det sägs att den planerade hamnen på Mellanholm behövs för att kunna bygga tunneln. Den är tyvärr till stora delar oanvändbar för tunnelbygget eftersom det inte går att lasta material och stenmassor från en kaj som anlöps en gång i timmen av en bil- och passagerarfärja.

Det är troligen så att om det här projektet förverkligas i sin nuvarande form, så är en tunnel nästan garanterat borta ur bilden de närmaste 15-20 åren. Den nuvarande lösningen försämrar för både föglöbor, sottungabor och kökarbor. Ska vi då verkligen cementera fast den i ett par decennier?

Jag har egentligen bara en fråga åt landskapsregeringen i allmänhet, och Trafikministern i synnerhet: Kommer ni att säga upp avtalet innan valet om vägplanen då inte gått igenom i HFD? Ja eller nej?

Hasse Holmström

Tunnelpropagandist och dekormålare

Under de senaste dagarna har två insändarskribenter tagit upp läxor och föreslagit ett avskaffande.

Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn.

Annett Jansson, vi har svårt att utläsa syftet med din insändare den 11.2 och förstår heller inte vad det du skriver har att göra med dagiset Söderhagen, vilket vi dock förstår att är dagiset du menar i din text.

Rauli Lehtinen (RL) ser klimatförändringarna som ”det absolut största hotet mot mänskligheten”. Därför är det glädjande att temat får plats på insändarsidan.

Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland.

I veckan släpptes den senaste prognosen för den ekonomiska utvecklingen i EU.

De obundna politikerna Bert Häggblom och Marcus Måtar processar på arbetstid mot landskapet – samtidigt som de sitter i landskapets lagstiftande församling! Det skulle knappast fungera i Sveriges eller Finlands riksdag.

Vi är oskyldiga tills motsatsen bevisats. Den lagstiftande (riksdag/regering), den dömande (oberoende domstolar) och den granskande makten (media), är tre mycket viktiga grundbultar i vår demokrati.

För det första, om man har riktade påståenden mot skärgårdsbor och andra kraftfulla åsikter ska man nog ha modet att underteckna med eget namn, annars bryr sig ingen.

Redan 2009 föreslog jag i en motion på Centerns julstämma ett offentligt sektoriellt samarbete på Åland. Inga kommunsammanslagningar behövs för det, eller ens en tunnel till Föglö. Det räcker med samarbete.

Ett ben i politiskt beslutsfattande och ett i näringslivet, är ingen lätt balansgång. Media och allmänheten synar de två rollerna och är känsliga för övertramp.

Ålands lagting säger i dag fredag ja till en förnyelse av det ekonomiska systemet och en höjd klumpsumma.

I flera länder uppmärksammas den här veckan barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Detta är något som vi också vill uppmärksamma här på Åland.

Barn i bild

Fler insändare