Publicerad 27 november 2019 kl. 21:54

Tiden den bästa julklappen

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

”Patologisk konsumtion har blivit så normaliserat att vi inte längre noterar den” inleder George Monbiot en artikel från 2012 i vilken han hänvisar till kortfilmen ”The Story of Stuff”.

Upphovsmakaren bakom filmen, Annie Leonard, omtalar att blott 1 procent av det vi köper använder vi längre än ett halvår.

Är det värt att vi spenderar våra pengar på gåvor som aldrig kommer att användas och som för användaren kanske sist och slutligen blir mer en börda än en lättnad?

Vi behöver tänka om som individer och inte lockas av erbjudanden på onödiga produkter som marknadsförs. Marknadsföringen kan formas om, det är vi som konsumenter som sätter standarden genom våra handlingar och konsumtionsmönster.

Så ställ er själva frågan, hade personen köpt detta själv? Är det verkligen för personens skull som man skänker gåvan om den ändå kunnat införskaffa den själv?

Du behöver inte alltid köpa en materiell sak för att stilla ditt konsumtionsbegär. En bättre present kan vara ett presentkort på något som mottagaren verkligen kommer att konsumera vare sig det är en tjänst, upplevelse, eller förbrukningsvaror i form av mat. Eller varför inte fynda på en second hand-butik, loppis eller på Facebookgruppen Ålands Köp & sälj.

Men tänk steget längre. Den dyrbaraste gåvan vi kan ge någon annan i dag, med fullspäckade scheman, kalendrar och mycket skärmtid både på jobb och privat, är ens tid. Tiden är en rättvis valuta. Den fördelas lika mellan alla människor både lokalt och globalt; ingen kan köpa mer tid.

Så tänk efter vad kan du ge till någon du bryr dig om som ingen annan kan ge. Tid med dig. Så skippa den onödiga konsumtionen i år och låt årets julklapp bli tid för dina nära och kära. Både naturen och vi människor vinner på det i slutändan.

Ålands Natur & Miljö

Angående Anders Anderssons insändare den 21 januari:

I finsk massmedia skrivs det om föreningen som Viking Lines aktieägare bildat. En sådan förening är ett bra initiativ för att hjälpa rederiet.

I tisdagens Ålandstidningen skriver Sture Åström, sekreterare i ett nätverk som kallar sig Klimatsans, om klimatet och hänvisar till 15 av världens främsta forskare, utan att nämna vilka, inom vilka områden de är verksamma, eller på vilka grunder

Barbro Sundback (S) går till angrepp och anklagar mig som gruppledare för De obundna i Mariehamn för att inte hålla de politiska överenskommelserna. Mig veterligen har nog inte jag gjort något övertramp.

Gruppledare Barbro Sundback (S) ger sig på de andra gruppledarna i Mariehamns fullmäktige för att vi uppfattar Mariehamns-sossarnas begränsade urval när det gäller att besätta de viktigaste makt- och ansvarsposterna i Mariehamn som problematiskt i

När jag var sex år låg jag för första gången på sjukhus. På den tiden fick inte föräldrar vara med på samma sätt som i dag, så jag minns att jag var väldigt ledsen.

Det är stadens ansvar att se till att vi mariehamnare trivs och har det bra. Efter att Röde Orms gratisbussar slutade har staden blivit mindre trivsam.

För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Moderata gruppledaren Roger Jansson bekymrar sig än en gång för maktobalans och maktkoncentration, utgående från det faktum att jag kommer att sitta i stadsstyrelsen och förhoppningsvis (i skrivande stund är nämnderna inte utsedda) i socialnämnden

Det är med förvåning jag läser i Ålandstidningen den 15.1 att Anders Holmberg (Ob) och Ingrid Zetterman (Lib) har kritik mot att Mariehamns socialdemokrater föreslår Nina Fellman (S) som både ledamot av stadsstyrelsen och socialnämnden.

Nyss hemkommen från en längre resa ser jag att Marcus Måtar inte straffas för sin fängelsedom. Väldigt märkligt. Eller kanske inte.

Kommentar till ledaren den 16 januari 2020.

Klimatförändringarna anges som orsak till de omfattande skogsbränderna som härjar och har härjat i Australien.

Angående ledaren den 7 januari:

Barn i bild

Fler insändare